”Växtnäringsläckage i vattnet är som att kasta pengar i sjön”

Bröderna Mathias, Henrik och Gabriel Jonsson driver ett stort företag inom både mjölk- och köttproduktion i Småland. I november prisades de med titeln Baltic Sea Farmer 2025, efter att en månad innan vunnit den svenska utmärkelsen Årets Östersjöbonde.

Hur känns det att ni vann alltihopa?

– Det känns bra. Vi är stolta och det är en fjäder i hatten. Vi trodde inte vi skulle vinna. Men det var kul att vi gjorde det, säger Mathias Jonsson som driver Ogestad egendom och Hyllela gård tillsammans med sin bröder Henrik och Gabriel, utanför Västervik.

Vad betyder det för er?

– Det är en motivation att fortsätta med det man håller på med. Det är kul att få prispengar men det är inte det som är avgörande för oss. Utan det är att jobbet som vi gör uppskattas.

Vad ska ni göra för prispengarna på 10 000 euro?

– Vi har tänkt att vi ska göra något roligt med personalen. Vi vann 100 000 kronor vid ett annat tillfälle när vi blev Årets spjutspetsföretag. Då tog vi med personalen till fjällen och åkte skidor.

Hur viktig är personalen i ert arbete?

– Det är helt avgörande att vi har bra personal. Vi har kanske lite lättare som ett stort företag att viga lite resurser till sådana här åtgärder, än vad man kanske har som ett mindre företag. Det är jag fullt medveten om, säger Mathias och fortsätter:

– En stor drivkraft i vårt miljöarbete är också att vi samarbetar med Dennis Wiström som är anställd som vattensamordnare på kommunen. Han har bidragit mycket med sin kunskap och idéer. Utan honom så hade vi inte kommit så här långt. Vi har jobbat ihop sedan 2014.

Många djur och anställda

Inom företaget drivs flera gårdar, bland annat de stora mjölkgårdarna Ogestad Egendom och Hyllela gård med totalt 1850 årskor.

– Vi driver också lantbruket och djurstallarna på Gamleby gymnasiet. Där finns det 100 mjölkkor som mjölkas i robot och 90 suggor. Sedan har vi två köttproduktionsanläggningar. En gård utanför Skänninge med 2 300 platser för tjurar och en i Gamleby där vi föder upp våra egna tjurar, 1200 stycken och även 160 dikor.

På alla gårdarna i firman jobbar det runt 40 personer.

Vad tycker ni själva är det bästa som ni gör för miljön?

–  Vi gör en massa saker, men bevattningen är väl det största och det som gör störst klimatavtryck skulle jag säga.

De pumpar upp övergött bottenvatten från Dynestadviken på 15 meters djup och sedan bevattnar de ungefär 320 hektar.

– Vilket innebär att vi syresätter vattnet när vi pumpar upp det och sedan tar växterna upp den växtnäring som finns i vattnet. Och sedan filtrerats det igen och rinner ut tillbaka i havsviken mer syresatt och med förhoppningsvis betydligt mindre näringsämnen, berättar Mathias.

Grödor som bevattnas är vall, spannmål och majs.

– Vi odlar också en del fodersockerbetor. Det är en strandväxt som gillar salt, så vi kommer testa att odla det på åkermark som kan bevattnas.

Vad är ert bästa tips för en gård som vill bli bättre på sitt miljöarbete?

– Jag skulle säga att det är ganska gårdsspecifikt efter vilka förutsättningar man har. Så det är svårt att säga något generellt. Men en enkel sak är att ha så mycket vinterbevuxen mark som möjligt.

Mathias tycker att det är värt att göra miljöåtgärder.

– Men man kan inte göra allt för den goda sakens skull. Det är alltid enklare när det finns ekonomi kopplat till det. Men jag tycker att det ofta blir en winn winn både för plånboken och miljön om man gör åtgärder. Växtnäringsläckage i vattnet är som att kasta pengar i sjön.

Så du rekommenderar folk att ta tag i de här frågorna?

– Ja! Vi kommer inte kunna ducka för det här. Om vi inte gör det på frivillig basis så är det risk för att det blir regleringar istället. Det är alltid enklare att göra saker på frivillig basis än att det ska vara genom tvång.

Vad är på gång framåt på gården?

– Just nu har vi haft lite otur. Vi har hållit på i tre år med en tillståndsprocess om att bygga en biogasanläggning i Gamleby. Men vi fick nej i september till lokaliseringen som vi hade ursprungligen. Så vi har fått börja om med en annan lokalisering och tappat rätt mycket tid.

Bröderna samarbetar med det kanadensiska företaget Andion och planen är att producera flytande biogas. Till en början ska gödseln komma från de egna gårdarna, men i förlängningen ska man försöka samla in den mesta gödseln inom 3,5 mils radie från anläggningen. Från de som vill och har möjlighet att ansluta sig.

Men nu är det alltså grannar som klagat.

– Det är ett bekymmer att vi har så långa processtider i det här landet. Så man hinner nästan mer eller mindre tröttna innan man kommer i gång, säger Mathias.