Generationsekonomi behöver lång framförhållning
Är lantbruksföretaget som vilket företag som helst? Eftersom jag ibland beskrivs som diplomatisk så väljer jag att svara både ja och nej på den frågan.
Lantbruksföretagaren äger oftast en fastighet som inte sällan gått i släkten i generationer, vilket skapar en stark känslomässig koppling till verksamheten. Samtidigt drivs företaget utifrån samma premisser som vilket företag som helst med krav på lönsamhet för att ge avkastning till ägaren och möjlighet att utveckla verksamheten. Historia och nutid möts i realtid, där beslut som påverkar kommande generationers möjligheter är ständigt närvarande.
Vi lånar fastigheten av våra barn – ett vanligt synsätt bland många lantbruksföretagare. Det gör att företagare inom den gröna näringen ofta har ett längre perspektiv på investeringar och inriktning på verksamheten än andra företag. Alla vinstmedel återinvesteras ofta i fastigheten och verksamheten. Det ger inte alltid hög avkastning på kapitalet i det korta perspektivet, men gör företaget mindre sårbart och skapar framtida möjligheter. Samtidigt kan man fråga sig om del av kapitalet borde placeras i annat än fastigheten - och hur involverad nästa generation egentligen är?
Samtidigt som antalet företag i Sverige har ökat under de senaste decennierna har utvecklingen av antalet lantbruksföretag gått åt motsatt håll. Mellan 2010 och 2025 minskade antalet lantbruksföretag med 23 procent och framför allt avseende företag med mindre fastigheter. Under samma period har andelen lantbrukare som driver enskild firma och är över 65 år ökat från 29 till 40 procent. Varför ser vi denna utveckling – både i antal och i åldersstruktur?
EU-kommissionen vill dessutom se en dubblering av andelen unga lantbrukare i EU till 2040 med målet att var fjärde lantbrukare ska vara under 40 år. För att nå dit kommer det behövas nationella åtgärder inom bland annat skattepolitik, utbildning och investeringsstöd.
Det finns inga enkla svar på dessa frågor – eller på hur målen ska nås. Men generationsekonomi bör innebära att den som precis tar över en fastighet, omgående börjar planera för nästa generations övertagande. Involvera barnen tidigt i affärsbeslut, självklart utifrån deras ålder och intresse, för att se om viljan finns att ta vid i ägarlängden. Att planera sin egen framtida ekonomi utanför fastigheten och inte se densamma som en pensionsförsäkring behöver vara en del i generationsekonomin. Dessa faktorer är inte hela lösningen men de kommer underlätta för framtiden.
Rolf Åttingsberg,
Handelsbanken
