Beteslagen har passerat sitt bäst före-datum: Nu måste vi uppdatera reglerna för framtidens mjölkproduktion

Debatt: Dagens mjölkproduktion ser helt annorlunda ut än när beteslagen infördes för snart 40 år sedan. Astrid Lindgren fick lagen som en födelsedagsgåva av dåvarande S-regering. På den tiden var de allra flesta korna uppbundna i trånga, mörka ladugårdar. Men den tiden är förbi.

I dag går över 80 procent av alla svenska mjölkkor i moderna lösdriftsstallar som är ljusa, luftiga miljöer där korna rör sig fritt, väljer när de äter, vilar och i många fall när de mjölkas.

Merkostnad, merarbete och praktiska orsaker gör att mjölkproduktionen inte längre kan fortsätta på allt för många gårdar utan att verksamheten avvecklas. Vi riskerar att låta ett gammalt regelverk bli spiken i kistan för svensk mjölkproduktion. Beteslagen infördes 1988. Mycket har hänt sedan dess, men lagen står kvar, orörd, som ingenting har förändrats. Det står bäst före-datum på alla mjölkpaket, men inte på reglementet bakom mjölkproduktionen. Det är ett problem. Vi måste våga uppdatera våra regler när tekniken, djurhållningen och verkligheten går framåt. Etiken kräver det. Reglerna ska skydda djuren, men det måste också bygga på hur djuren faktiskt lever i dag.

I dag finns ungefär hälften så många mjölkkor som på 1980-talet och antalet gårdar har minskat kraftigt. Om vi inte ändrar förutsättningarna för svensk mjölkproduktion kommer siffrorna fortsätta att vika nedåt. Jag vill inte att mina barn eller barnbarn ska växa upp i ett Sverige där vi importerar nästan all vår mjölk och ost från länder med lägre djurvänlighet och inga beteskrav alls. Vi kristdemokrater har en målsättning att vi ska öka antalet kor med 100 000 individer. Det skulle ge oss en trygg försörjning av allt som har med mjölk att göra.

När mjölkgårdarna tvingas lägga ner förlorar vi inte bara gårdar, vi förlorar öppna landskap, arbetstillfällen och självförsörjningsförmåga. Redan i dag kommer omkring 60 procent av all ost i butikerna från länder där djurvälfärden är lägre än i Sverige. Det är inte hållbart. Kristdemokraterna tar ansvar för att svenskarna alltid ska ha mat på bordet, även i kris eller krig. Vi menar att det är viktigt att Jordbruksverket får uppdraget att utreda undantag från beteskravet. Det handlar inte om att tumma på djurvälfärden, utan om att säkerställa att svensk mjölkproduktion överlever.

Jag skulle önska att alla ”förstå-sig-påare” skulle bry sig mer om fakta än om känslor. En ko som mår dåligt mjölkar inte. Svenska mjölkbönder har redan visat gång på gång att djurvälfärd och produktion går hand i hand. Vi kan inte fortsätta med ett regelverk som många har svårt att leva upp till. Det handlar inte om att ta bort regler, det handlar om att göra dem rimliga, rättvisa och anpassade till verkligheten.

Generellt måste vi minska detaljstyrningen och överimplementeringen av EU-direktiv. Det belyste jag i min utredning. Svenska bönder ska inte belastas med hårdare regler än sina europeiska kollegor. Mindre pappersarbete och mer tid i ladugården stärker svensk livsmedels­försörjning.

Kristdemokraterna vill att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att utreda möjligheten till undantag från beteskravet. Det skulle innebära en modernisering, inte en eftergift. Det är sunt förnuft. Vi gör det som krävs för framtida generationer, inte bara för att rädda svensk mjölk i dag, utan för att stärka svensk mat i morgon. För utan bönder, ingen mat. Och utan framtidens mjölkgårdar, inget tryggt Sverige.

Magnus Oscarsson (KD) 
Riksdagsledamot/ Jordbrukspolitisk talesperson