Vart är vi på väg?

Något som påverkat jordbruket, som kapitalintensiv bransch väldigt mycket de senaste åren är räntorna. Men det börjar arta sig nu...

... Det berättade Stefan Malmström, affärs­chef för jord och skog på Landshypotek Bank under en inspirationsdag i Karlstad. Enligt Stefan har vi just nu en positiv lutning på räntekurvan efter vad han kallar för en väldigt ”udda period” från 2014 och framåt med både noll- och negativa räntor.

Enligt Stefan har nu de långa räntorna nu sannolikt bottnat. Men det återstår fortfarande att se.

– Man diskuterade väldigt mycket om det finns ytterligare en risk för räntesänkningar. Men den risken har marknaden tagit bort nu, säger Stefan och siar om att nästa räntehöjning i stället kommer ske en bit in på 2027.

Kommer skapa lugn

Trumps politik har påverkat ränteutvecklingen den senaste tiden oerhört. Framför allt på den långa sidan men även den korta sidan. Enligt Stefan skapar det stor obalans, när man väntar på effekten av den amerikanska handelspolitiken.

– Dessutom så har vi en räntesänkningscykel som har pågått under en längre period. Det verkar som att den är slut i Europa, inklusive Sverige. Det återstår att se om den fortsätter i Amerika. För de har inte sänkt lika mycket.

När väl handelsavtalen landar menar Stefan att det kommer skapa ett lugn och samtligt förutsättning för att inflationen kommer stiga och att räntan tar fart igen. Men det återstår att se.

Finanspolitiken varvar upp

– Nu har vi val nästa år i Sverige och vi ser redan nu hur finanspolitiken börjar varva upp. Man har satt av lite mer i år än vad man gjorde i fjol. Bland annat i form av sänkt matmoms och liknande. Och det man vill åstadkomma är tillväxt och konsumtion. Det kan dock komma att driva kostnadsutveckling, och kan möjligtvis leda till att vi kommer få se en räntehöjning. Det är det marknaden tror, sade Stefan och fortsatte:

– Sen har vi det som ligger som en våt filt över marknaden. Det är inte bara politik och handelspolitik, utan även geopolitik. Inte minst något som kan driva räntorna över tid och framför allt de långa räntorna och ett budgetunderskott i staterna. Detta eftersom vi ska investera oerhört i vårt försvar. Det kommer att öka kapitalbehovet hos staterna. Då kommer staterna behöva låna pengar och det kommer driva räntorna.

Lyft för branschen

Stefan konstaterar att lönsamheten för lantbruket totalt sett har lyft senaste åren, en utveckling som började 2022 då priserna steg på grund av krig och pandemi. Även om marknaden också varit oerhört volatil sedan dess med stora svängningar.

– Vi kan se en successiv förbättring vad gäller svin, mjölk och nöt. Växtodling är undantaget här, för där går det utför. Vi har fått en bra skörd men förhållandevis låga priser. Men inte för eko. Där har vi nog fått en klar förbättring, säger Stefan och menar att den generella lönsamhetsutvecklingen totalt sätt ändå för med sig mycket positivt.

– Vi ser en ökad grad av självfinansiering. Vilket skapar ökad stabilitet. De satsningar som görs är inte lika lånefinansierade längre. Vi ser förbättrade kassaflöden i fler och fler företag.

Men det man också ser efter den ränteutveckling som varit är att den starkare på senare tiden haft en möjlighet att bli starkare. Medan den svagare, kanske inte direkt blivit svagare, men inte har förstärkts lika mycket.

– Vi ser stora företag som dragit nytta av skalfördelarna och fått en väldigt fin utväxling på det under senare tiden. Men det är inte givet. Det är också ganska trickigt att driva större företag sade han och fortsatte: 

– Vi ser även en del utmaningar. Vi ser en mycket större variation i lönsamheten, även om vi tittar på enskilda företag. Så att det går otroligt bra under vissa perioder och sämre under andra perioder. Frågan är om det är här för att stanna? I så fall behöver man bygga bättre buffertar och ha bättre planering, för det kan göra ont när det går dåligt men det är väldigt roligt när det går bra. Det är väldiga stora skillnader i lönsamheten mellan företag. Mycket större inom en bransch än mellan branscherna. Så att den enskildes förmåga och fingertoppskänsla har haft större betydelse här på slutet, både långsiktigt och kortsiktigt.