”Hitta en rimlig nivå mellan risk och konsekvens”

Vid Kunskapsnav animalieproduktions byggkonferens gav Peter Birch Jensen, Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK), exempel på saker som kan vara bra att tänka på ur brandskyddssynpunkt, med särskilt fokus på ny- eller ombyggnation av stallar.

Bränder är det som drar störst kostnader för försäkringsbolagen inom lantbruk. I Sverige sker enligt Peter Birch Jensen ungefär 250 bränder om året i lantbrukets ekonomibyggnader, som kostar mellan 400 och 600 miljoner i byggnadsvärde, alltså exklusive kostnader för verksamhetsavbrott etcetera.

– Vi kommer att se att kostnaderna slår ännu mer från år till år i framtiden, eftersom gårdarna blir större och större, konstaterade Peter.

Varje brand är mer eller mindre traumatisk för de inblandade, särskilt om det är djur inblandade.

– Jag har inte varit med om att vi lyckats evakuera gris särskilt framgångsrikt, och definitivt inte fjäderfä, vid en brand. Köttdjur och kor är vana vid att bli flyttade på ett annat vis. Det är inte bara att det är ett djurlidande och en fruktansvärd tragedi för lantbrukaren som drabbas och de anställda på gården, utan en brand i ett stall är också väldigt dålig PR för svenska lantbruket, som vi inte vill ha.

Brandorsaken ofta oklar

Äldre byggnader och äldre elinstallationer sticker enligt Peter ut i statistiken på så vis att de oftare drabbas av brand. Men det brinner då och då även i nyare stallar.

– Den ständiga frågan är; varför börjar det brinna? Hur lätt tror ni det är att ta reda på när det bara är aska och sot kvar? Eländigt svårt. Vi vet att tio procent av bränderna är bevisat elrelaterade. 40 procent har okänd orsak, men börjar det brinna klockan fyra på morgonen i ett djurstall, så är det sannolikt elrelaterat, även om det inte går att bevisa.

Spannmålstorken, uppvärmningssystemen och motorer är andra orsaker som förekommer relativt frekvent i statistiken. 4-5 procent är anlagd brand, vilket inkluderar barns lek med eld.

Automatisering på gott och ont

Att det sker teknikutveckling menar Peter är både bra och nödvändigt för att lantbruket ska vara livskraftigt i framtiden. Samtidigt ser han en fara med automatisering, eftersom det ofta innebär att hjälpmedlen är i drift när ingen är i stallet. Ett exempel är gödselrobotar, ett annat är halmströare.

– Det är fantastiskt för djurvälfärden, och vi behöver ha tekniken eftersom vi vet att det är svårt för lantbruket att hitta personal. Men det innebär också att vi bygger in en massa nya risker. Visserligen hade vi sämre miljöer historiskt ur brandskyddssynpunkt, men vi var fler timmar i stallet då än vad vi generellt är i dag.

Hitta rimlig nivå

En nollvision om bränder i lantbruket menar Peter dock är orimligt. Lösningen menar han istället är att hitta en acceptabel nivå mellan risk och konsekvens.

– Det är en svår balansgång – men det ger också möjligheter. Det gäller att sätta in rätt grejer, tänka långsiktigt, arbeta med LBK och era rådgivare, prata med försäkringsbolaget i tid. Ett brandlarm är inte billigt och kanske är det svårt att få att fungera i en del miljöer. Men de som har intresse av brandlarmet får det att fungera. Har vi byggt ett stall för 20 miljoner så är kanske ett brandlarm för 400 000 välinvesterade pengar?