Tomma stallar i spåren efter fågelinfluensan

Säsongens fågelinfluensa är extra tuff. Drabbade avelsgårdar gör att kläckäggen som skulle blivit kyckling har fått destruerats och en hel del stallar står nu tomma.

Fågelinfluensan är just nu extra tuff. Något som får konsekvenser i hela kycklingkedjan och ut i butik, då det är en brist på kläckägg.
– Hade vi haft samma salmonellaförsäkring som en grisbonde, då hade vi kunnat importera kläckägg. Men man vill inte chansa. Det går på mer än en miljon om det skulle bli ett utbrott. En kostnad som lantbrukaren får ta, säger Maria Donis, vd på Svensk Fågel. Foto: Carolina Wahlberg/Isabella Odmark

Jordbruksaktuellt kontaktar Maria Donis, vd på Svensk Fågel. Enligt henne börjar läget kring tillgången på svensk kyckling bli ansträngt. Nötköttsbristen och ökade köttpriser har enligt Maria ökat efterfrågan på svensk kyckling. Något man såg redan i höstas.

– I januari brukar det också vara bra tryck på kyckling. Folk har ont om pengar och man har skaffat nyårslöften. Sen var det också ganska många röda dagar vid jul som påverkade produktionen och leveranserna till butikerna, säger hon och fortsätter:

– På det då så kom fågelinfluensan. De djuren som redan var beställda och skulle ut till gårdarna vid årsskiftet, de kläckäggen var man tvungen att destruera. Så det är ett flertal lantbrukare som står med tomma eller halvtomma stallar. De djuren skulle snart ha gått till slakt så den bristen kommer synas de närmsta veckorna.

Avelsgårdar drabbade

Det var under julhelgen som tre avelsgårdar i Skåne drabbades av fågelinfluensan.

– Man har avlivat nästan 30 procent av alla avelshöns i Sverige. Det gör att det kommer vara en brist under en längre tid.

Är det ett problem för kycklingproduktionen i hela Sverige?

– Ja det är det. De som hade tomt och skulle ta emot djur vid årsskiftet, där ser man det initialt. Där blev det ju en effekt på en gång. Men nu försöker man göra olika åtgärden i branschen för att fördela leverans av daggammal kyckling till bönderna så att bristen blir lite jämnare hos alla. Det kan man göra nu när man har möjlighet att planera. I de första fallen fanns det ingen tid eller utrymmer för det.

Fågelinfluensan är återkommande varje år. Hur är den här säsongen jämfört med andra?

– Det har varit jättemycket. Inte bara här i Sverige utan i hela Europa. Det är besvärligt! Det har ju SVA också gått ut med. Säsongen började tidigt, redan i oktober. Annars brukar den börja senare på vintern. Hösten var lite varmare, så gässen drog inte i väg, utan de mellanlandade i ett stråk som verkar väldigt populärt i närheten av Sjöbo i Skåne. Det har varit jättemycket gäss på gårdarna och på åkrarna just där.

Vilket har lett till ett högt smittryck i det området. Och det är i de krokarna som tre avelsgårdar drabbats.

Hur ser utsikterna ut framöver?

– Skadan hade kunnat minimerats om man hade haft möjlighet att ha en statlig salmonellaförsäkring. För då hade möjligheten att importera kläckägg varit mycket större, och man hade kunnat fylla stallarna med djur. Men kycklingbönderna har ingen salmonellaförsäkring jämfört med sina övriga bondekollegor och då vågar man inte ta in ägg utifrån i fall att det skulle bli ett utbrott. För det blir en sådan enorm skada för den enskilda bonden.

Även om man enligt Maria ställer väldigt höga krav på importen av kläckägg vad gäller just salmonella, kan det finnas en risk på samma sätt som de inhemska kläckäggen.

– Det gör att bönderna inte vågar. Då väljer de hellre att stå still. Men det blir ju en förlust även det. De har ju fasta kostnader och de har ju personal som ska ha lön. Och så tappar de i intäkter.

Vad säger era medlemmar om läget?

– De bönder som står med tomma stallar är frustrerade. Den som drabbas direkt av en smitta får ersättning enligt epizootilagen. Men den som indirekt drabbas av att man inte får några kycklingar på grund av att man har avlivat kläckäggen, de får ingen ersättning.

Extra sårbara

Enligt Maria är lagstiftningen när det gäller avlivning och destruktion vid fågelinfluensautbrott komplicerad och inte helt anpassad eller riskbaserad.

– Det är väldigt viktigt i de här besluten som man tar när man ska avliva och destruera, att man inte destruerar mer än nödvändigt. I synnerlighet när vi också sitter i den situation som vi gör nu. Där vi inte har möjlighet att handla med kläckägg som man gör ute på kontinenten. Det gör att vi blir extra sårbara. Att få veta från en dag till en annan att man inte får några kycklingar på grund av att kläckäggen har destruerats leder till enorma skador och blir enorma konsekvenser för lantbrukarna. Här tycker jag att staten ska ta sig en funderare. Det här kommer leda till ökad lågprisimport och vi tappar livsmedelsförsörjningen när det gäller kyckling.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 30 januari 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste