”Vi kastar pengar i sjön, inte bara resurser

Restströmmarna från livsmedelskedjan behöver kartläggas, och industrin behöver kunna anpassas för att ta hand om dem på ett bättre sätt.

Idag uppstår mycket svinn inom livsmedelskedjan som skulle kunna komma till användning, i exempelvis foder eller livsmedel. Bara förädlingsledet står ensamt för 25 procent av allt svinn inom kedjan. En enorm outnyttjad potential enligt Madeleine Linins Mörner, programchef för Framtidens Mat på Axfoundation. Enligt henne finns det två huvudsakliga anledningar till att restströmmarna inte tas tillvara på, på ett bättre sätt.

– Den ena anledningen är att vi inte har någon aning om vilka restströmmar som finns därute. Det är helt enkelt inte kartlagt. Ofta gör förädlingsledet sin produkt och i den processen skapas även en massa svinn som ingen riktigt ens har koll på vad det är.

Olika förädlingsanläggningar klassar även sitt svinn på olika sätt, vilket gör det hela mer komplicerat. Exempelvis om ett slakteri har korvproduktion, så klassas tarmarna som en biprodukt som kan användas i produktionen, men om anläggningen inte producerar korv så blir det i stället ett avfall. Men i stället för att gå till förbränning eller biogas kanske tarmarna skulle kunna användas av en annan korvtillverkare.

Industrin är Inte anpassad

Det andra skälet till att fler restströmmar inte tas om hand enligt Madeleine är att våra industrier inte är byggda för att ta hand om hela råvaran.

– Exempelvis om man kikar på den vegetabiliska mejeriproduktionen, som ändå är en relativt ung industri. Här hade det varit bättre om hela råvaran hade tagits om hand redan från början, alltså även okaran som är de pressrester som uppstår när man producerar vegetabiliska mejerier. Det hade kunnat varit en enorm fördel för företagen redan från start att även ta vara på okara och sett över hur man skulle kunna tagit hand om det.

Går om intet

Men det är inte bara resurser i form av råvaror som ödslas när man inte ser potentialen i dem, det försvinner även stora värden i pengar, menar Madeleine.

– Enligt rapporten ”The Business Case for Reducing Food Loss and Waste” från World Resources Institute genererar en krona som satsas på att ta hand om svinnflöden, 14 kronor tillbaka Det är klart att vi kastar pengar i sjön, inte bara resurser. Det är det, det handlar om ur Axfoundations perspektiv. Att när vi har använt en massa insatsvaror, massa energi och annat för att producera den här grejen då är det ju rimligt att vi tar vara på den, säger Madeleine och menar att restströmmarna även kan bidra till målen om ökad livsmedelsproduktion.

– Man hör ju också ofta inom livsmedelsstrategin att vi behöver öka produktionen, med bibehållna miljömål. Men kanske kan vi först ta hand om det vi redan har producerat och sedan kika på vad mer vi behöver.