Brinner för både kunder och lantbruk

Carl Schartau är Ica-handlare i Stockholm och äger även en gård utanför Västerås. Varje vår köper han in 20 kvigor som får gå ute till hösten. Sedan säljer han köttet i sin butik. Något som uppskattats mycket av storstadskunderna.

För fem år sedan genomfördes ett generationsskifte och Carl Schartau tog då över Forsby gård, strax utanför Västerås. I dag kombinerar han jobbet som Ica-handlare på Ica Vanadis i Stockholm med att vara på gården. På Forsby gård finns i dag ett grisstall med 1 200 slaktgrisplatser. Stallet och åkermarken är sedan fem år utarrenderad till Carl Johansson i Gillberga. Fram till 60-talet fanns det även mjölkkor på Forsby och i omgångar har det även funnits köttdjur på gården.

– Så vi har en hel del betesmarker. Och betesmarkerna är viktiga för gårdens varumärke och karakteristiska utseende, säger Carl.

Sedan sju år tillbaka finns det åter köttdjur i egen regi som betar på markerna.

– Kvigorna kommer första maj och så håller de i gång betesmarkerna. Sedan försöker jag slakta dem under en så lång period som möjligt under hösten, för att ha färskt kött till butiken i Stockholm. Jag brukar ta 2–3 djur i veckan. Så säg att det handlar om slakt över sju veckor.

Djuren slaktas via Faringe Kött i Heby. Köttet vakuumförpackas och säljs under det egna varumärket Forsby gård till kunderna i butiken i Stockholm.

– Det är jättepoppis! Just för att man vet var det kommer ifrån. Det finns ett gårdsnamn och ett mobilnummer, det uppskattar kunderna.

Fryser överskottet

Resten av djuren som inte säljs i butiken blir till köttlådor som säljs från gården.

– Jag har ett frysrum på gården. Jag provade att sälja färska lådor, men det var riktigt stökigt. Så vi vakuumförpackar allt och fryser in, vi gör det lätt för kunden. Det har blivit superpoppis. Vi har slimmat sortimentet lite och gjort lite mindre lådor. Jag försöker lyssna på vad kunden vill ha på samma sätt som jag gör i butiken, säger Carl och fortsätter:

– I och med att det är fryst kan jag sälja över hela året. Är det sen så att jag skulle få något över av det frysta köttet åker det till butiken och används i restaurangen. Det är också bra marknadsföring att använda kött från den egna gården som råvara i restaurangen.

Ica-affären i Stockholm har nämligen sedan tolv år en egen restaurang med rättigheter.

– Vi gör lunch varje dag. Vi har ingen veckomeny, utan bestämmer rätterna bara någon dag innan. Då kan vi använda råvaror som kanske är på väg att gå ut i datum, eller överskott som till exempel förra veckans kampanj. Det blir det en varierad lunchmeny och bra mat. Annars hade det blivit en dålig affär med sänkt pris. Nu lägger vi istället 300 timmar i veckan på kockar som lagar mat. Det kostar också pengar men det blir en skön känsla och vi blir inte som alla andra, säger Carl.

Ica-handlare i 19 år

Carl läste fristående kurser från agronomprogrammet blandat med nationalekonomi och företagsekonomi på Ultuna i slutet av 90-talet. Och år 2000 kom han in på Icas trainee-program.

– Jag kommer från en Ica-familj. Men det var faktiskt inte så många som sökte dit då. Jag tror inte det var lika populärt att jobba inom handel då. Under min tid på trainee-programmet fick jag jobba runt på hela Ica; alltifrån butik till lager och kontor. Det var långa praktikperioder sedan fick man några bra jobb, tanken var att man skulle bli en bra chef.

I december 2007 skulle Ica öppna en ny butik i Stockholm på Vanadisvägen, och då fick Carl möjlighet att bli handlare där. Och nu har han just inlett sitt 19:e år i butiken. En butik på 1 000 kvadrat säljyta, med restaurang och manuell delidisk samt ett eget lite bageri där man bakar från grunden.

– Jag har inte så många bilburna kunder. De bor i området och de handlar ganska ofta. Det kanske inte är det roligaste som finns att gå till Ica-butiken varje dag, det ligger ju på måstelistan. Då gäller det att vara extra trevliga och göra det lite kul. För jag har nästan 20 000 kunder i veckan, men det är bara 5 000 unika kunder. Så de är inne 4-5 gånger i veckan per kund, i princip varje dag, berättar Carl.

Vad är affärens fokus?

– Det är färskvaror och vi har kanske lite fler medarbetare och lite mer service. Alla andra livsmedelsaktörer finns i närområdet. Så det gäller att vara bra på det man gör. Bra datum, schyssta priser. Det är hård priskonkurrens i Stockholm, det märks direkt. Kunder handlar runt och jämför och det är viktigt att lyssna på kunden och ta in det som de vill ha. Det handlar om att vara en klassisk Ica-handlare, för vi bestämmer själva över sortiment och pris till exempel.

Medvetna kunder

Att svenskt och lokalt varit populärt och fortfarande är viktigt för många kunder märker Carl, och det är något som alltid varit viktigt för honom själv.

– Vi har oerhört medvetna kunder. De vill veta vad de stoppar i sig, de är engagerade, läser mycket och har mycket önskningar. Sedan kan ett lokalt sortiment för en person i Stockholm vara en korv ifrån Bruksvallarna eller en ost från Italien. Kanske ska man kalla det småskaligt istället. Det kan vara kunder som hittat grejer på någon resa. Då får vi försöka lösa det.

Varför är svenskt och lokalt viktigt för dig?

– Det handlar om grundläggande värderingar. Jag har alltid bott här på gården och med den utbildningen som jag har, är jag påläst kring hur det ser ut.

Helt borta är det utländska köttet dock inte.

– Större butiker har en bredd i sortimentet och där finns det absolut till exempel irländsk färs och vegetarisk färs. Men jag tror absolut det är en minskning av utländskt kött i butikerna, men att det gått upp något det sista året på grund av råvarusituationen som är i Sverige. Det är inte så konstigt. Men jag är inte så orolig över det svenska och det lokala och vad kunden tycker om det, säger Carl och fortsätter:

– I vår restaurang skriver vi alltid ut att det är svenskt och det gjorde vi i många år, innan det var krav på det. Där är väl annars i just offentlig sektor och på restaurang man skulle behöva få upp volymerna av svenskt. För där är det mycket utländskt.

Enligt Carl spelar kundunderlaget roll i sammanhanget.

– Är du i ett läge där du har andra typer av kunder och det finns mycket priskonkurrens. Och en konkurrent kör utländskt kött till billiga priser. Då måste man vara med. Det kan vara svårt att hålla huvudet högt, för då tappar du försäljning.

Många små leverantörer

När det kommer till sortimentet i butiken köper Carl in ungefär 80-90 procent av varorna från Ica centralt. Resten kommer från ett 80-tal mindre och lokala leverantörer, främst på den färska sidan och mycket i säsong. Det kan handla om korvar, potatis, frukt, ägg och mejeri. Vissa företag är lite större och av andra får Carl bara några få kartonger i veckan, för att toppa sortimentet.

– Det är jätteviktigt med ett lokalt sortiment! Det är det som gör den där sista touchen och som gör butiken på något sätt.

Även om många i slutändan kanske ändå köper till exempel ägg från en stor leverantör tycker Carl att det är viktigt att det finns alternativ.

– Och i många fall så kanske det inte går att köpa så mycket från leverantörerna för det är verkligen små leverantörer. Det måste finnas ett driv i butiken för att ta in det här. Sedan måste det finnas ett driv och kunskap hos den lokala leverantören att göra rätt grejer. Och vi måste hjälpa den lokala leverantören att ibland coacha dem med transporter och logistik.

Pris och svenskt

Enligt Carl finns det bland hans Ica-kollegor en liknande syn på svenskt och lokalt.

– Kundundersökningar de senaste åren har visat att svenskt är viktigt, så det är en viktig prioritering på Ica. Undersökningar visar också att kunderna tycker att pris är viktigt. Så det gäller att hitta en balans i det där. Kunden vill ha svenska varor till konkurrenskraftiga priser, säger Carl.

Letar ni nya leverantörer?

– Ja, det gör vi absolut. Det är leverantörer in och det är leverantörer ut också. Ibland går det inte, men då har man ändå försökt. Vi läser mycket och vi får mycket önskemål från kunder.

Tips till småskalig producent som vill sälja på Ica?

– Då tycker jag du ska sätta dig ner och ta en långfika med din Ica-handlare. Och prata om vad du har att erbjuda, hur mycket och hur ofta du kan sälja. Jag tror Ica-handlaren kan hjälpa dig med hur marknaden ser ut på just till exempel korv och vad som är lämpligt pris. Det är klart att det kan vara svårt att sälja en korv som är fem gånger dyrare. Där får man hjälpas åt och hitta på någonting. Det finns mycket kunskap i butikerna om just prissättning och vad kunden vill ha. Sedan får man prova.

Hur blir man Ica-handlare?

Carl Schartau berättar:

• ”Det vanligaste är att man börjar jobba i en butik och jobbar sig uppåt.  Det är sex personer som har jobbat hos mig som nu är Ica-handlare. Jag försöker ha mina butikschefer i tre år och sedan försöker jag få dem att söka sig vidare i karriären. Men det är det bästa betyget man kan få när en medarbetare går vidare tycker jag.”
   
• ”Det kostar inte en massa pengar att bli Ica-handlare, det är den bästa handlaren som blir Ica-handlare. Men du får inte heller något betalt för butiken när du säljer den. Därför är en Ica-handlare alltid väldigt hungrig, man måste leva på försäljningen. Vi kan aldrig göra en exit sälja och tjäna 20 miljoner.”
   
• ”Man får ge butiken till sina barn i ett generationsskifte, typ som med en gård. En gård och en Ica-butik är lika fast tvärt om. En gård har stora värden och låg omsättning och en Ica-butik har inga värden och hög omsättning.”
   
• ”Det är ingen som bestämmer vad jag ska göra som Ica-handlare. Allting som görs bestämmer jag själv. Vilket sortiment, vilka priser jag ska ha, hur butiken ska se ut och vad den ska heta. Sedan gör man det ju under ett väldigt starkt varumärke. Där det finns vissa obligations att man sköter sig.”