EU kastar jordbrukarna under bussen
Ledare: I rimlighetens namn bör det finnas en gräns för hur blind politiken är för sin samtid. På jordbruksområdet tycks det dock inte finnas någon gräns.
Med klimatstyrmedlet CBAM beläggs till EU importerad växtnäring med avgifter som ska kompensera för att produktionen utanför EU inte behöver betala EU:s tvingande avgifter för koldioxidutsläpp. Effekten är klar: Tillverkare av växtnäring inom EU gynnas samtidigt som EU:s jordbrukare får högre kostnad för sin växtnäring.
Sänkt konkurrenskraft för europeiskt jordbruk samtidigt som EU tecknar nya, stora frihandelsavtal som gör import av mat till EU billigare. Signalerna till jordbruket är exakt motsatsen till vad vår oroliga samtid motiverar.
Regelverket för CBAM är otydligt så till vida att exakta avgiften inte går att fastställa förrän i efterhand. Den ska till del beräknas på genomsnittspriset för koldioxidcertifikat de senaste kvartalen.
Det är ett uselt regelverk som sänker svenskt jordbruks internationella konkurrenskraft och där vi inte ens kan beräkna med hur mycket.
Kanske är det tack vare otydligheten, att det inte går att sätta exakta siffror på fördyringen, som vi inte hör mer protester. Det känns nästan som om konstruktionen avsiktligt är så här otydlig. För inte går det väl att införa konkurrensförsämrande regelverk för Europas jordbruk i denna tid, som det inte ens går att förutse kostnaden för?
Europa och framför allt Sverige behöver verkligen mer tillverkning av växtnäring. Vårt importberoende är nästan totalt. Men vägen dit är såklart inte att straffa ut svensk växtodling. Det är att stimulera återuppbyggnad av produktion av växtnäring med beprövad teknik och samtidigt stimulera svensk växtodlings internationella konkurrenskraft.
CBAM-avgifterna på växtnäring måste stoppas.
Stefan Ljungdahl









