Arbetar aktivt för gödning med lägre klimatavtryck

Yara arbetar redan med förnybar energi i sin produktion och nästa steg är lagring av koldioxid i havsbotten för att få fram större volymer av gödning med lägre klimatavtryck.

2023 började Yara efter många års arbete att erbjuda gödning med lägre klimatavtryck inom segmentet Yara Climate Choice Fertilizers.

– Vi har jobbat väldigt länge med att få ner vårt klimatavtryck eftersom gödseltillverkningen står för en väldigt stor procent av det globala klimatavtrycket. Redan för 15 år sedan införde vi katalysatorer på våra fabriker och bara här i Sverige tog det bort en halv miljon ton koldioxidekvivalenter från lantbrukets avtryck, säger Anders Andersson som jobbar med affärsutveckling på Yara.

Två av de nya produkterna är producerade på förnybar energi. Den ena baseras på elektrolys av vatten och el och av det får man vätgas, som används inom ammoniakproduktion. Detta producerar Yara sedan hösten 2023 i en fabrik i Norge. Den andra baseras på biogas och produceras i Nederländerna.

– Då får man nästan samma sänkning av klimatavtrycket. Det ligger på mellan 75–90 procent lägre klimatavtryck om man använder antingen elektricitet eller biogas. Så Climate Choice bygger på att vi har katalysreningen som vi anlade för 15 år sedan och att vi tillverkar med en metod som ger ett lägre avtryck. Hur stor sänkningen är beror på i vilken fabrik gödseln tillverkas i.

Lagring under havsbotten

Den tredje produkten bygger på CCS – Carbon Capture and Storage. Där ska man genom Europas största gödselfabrik i Sluiskil i Nederländerna, skilja bort så mycket av den koldioxid som skapas under själva tillverkningen av gödningen som möjligt. I det här fallet 50 procent.

– Då skiljer man av den och omvandlar den till flytande koldioxid. Sen transporteras den med båtar från Nederländerna till en terminal utanför Bergen i Norge. Där lastar man av koldioxiden och pumpar ut det via en ledning tio mil utanför kusten, där pumpar man ner det, 2,6 kilometer under havsbotten i formationer som behåller koldioxiden så att den inte kan försvinna.

För själva gödningen som även består av andra saker, blir klimatavtrycket mellan 35–50 procent lägre. Projektet som kallas Longship drivs av Norska staten.

– Vi kommer plocka undan 800 000 ton koldioxid per år och de lagrar in 1,5 miljoner ton koldioxid per år. Vi kommer börja leverera till sommaren 2026.

Lågt hängande frukt

Enligt Anders är intresset för dessa gödningsprodukter högt. Köparna är företag i livsmedelsbranschen som vill och som måste sänka sitt klimatavtryck väldigt mycket till 2030.

– Det tar tid att sänka och har de gjort sin hemläxa så ser de oftast att man måste få fram råvara från jordbruket med lägre klimatavtryck. Avtrycket från råvaran, alltså exempelvis raps, vete eller potatis, står ofta för mellan hälften till två tredjedelar av klimatavtrycket som kommer från produktionen, säger Anders och menar att en stor del kommer från gödseltillverkningen. Därför är det en lågt hängande frukt för många aktörer inom livsmedelsindustrin men även inom skogsbruket att byta ut gödseln till en som baseras på förnybar energi.

– Vi har haft ett samarbete med ett skogsbolag som använt det här. Man har väldigt bra utväxling av att skogsgödsla energimässigt och klimatmässigt och om man dessutom tar bort den fossila belastningen från naturgas så blir utväxlingen ännu bättre.

Efterfrågan på lägre klimatavtryck från industrin gör att väldigt många lantbrukare redan använder dessa gödningsprodukter trots att de är dyrare än de icke-förnybara alternativen.

– Lantmännen har varit drivande för att arbeta in produkter med det lägre klimatavtrycket på marknaden, säger Anders som tror att det ändå kommer ta ett tag innan gemene lantbrukare använder den här typen av gödning. Men han spår ändå att efterfrågan från marknaden kommer öka väldigt mycket fram mot 2030 när livsmedelsföretagen och väldigt många andra företag har som mål att sänka sina utsläpp med 30 procent. Många stora globala företag och även företag i Sverige kikar på det här och en del använder redan Yaras produkter i olika pilotprojekt.

Det låter som kostsamma saker att hålla på med. Vad gör det med priset i slutändan? Blir det dyrare produkter och hur mycket dyrare än de icke-förnybara alternativen?

– Det är ingen idé att prata om kostnaden på produkten i sig. Utan det är bättre att fokusera på vad priset på sänkningen av klimatavtrycket är i jämförelse med alternativen som finns för livsmedelsindustrin, och då ligger det på en intressant kostnad, säger Anders.