Osäkerhet och stigande priser till följd av EU:s nya gödselregler

Efter en tvåårig övergångsperiod trädde de nya reglerna gällande CBAM i kraft vid årsskiftet. Men vad är CBAM och hur påverkar det lantbruket? Anna Redner på LRF berättar mer.

CBAM står för Carbon Border Adjustment Mechanism, och är ett klimatstyrmedel på EU-nivå som prissätter koldioxid på import till EU av utsläppsintensiva varor. Dessa varor är exempelvis stål, cement, aluminium och mineralgödsel. Syftet är att skapa likvärdiga priser mellan varor som tillverkas inom EU, som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem för växthusgaser ETS och därigenom måste betala en koldioxidavgift, och varor som importeras till EU.

– För de som producerar gödsel utjämnar CBAM konkurrensen mot import till EU, men det innebär samtidigt att priset på gödsel blir högre för jordbruket. Konkurrensnackdelen flyttar från industrin till jordbruket, säger Anna Redner, branschexpert på LRF Växtodling.

Från 1 januari 2026 omfattas den som importerar 50 ton CBAM-varor eller mer per kalenderår av reglerna. Skyldigheterna inom CBAM gäller enligt Naturvårdsverket för alla som importerar CBAM-varor, såväl företag som privat​-
personer.

Inte klart

Enligt Anna innebär inte CBAM något administrativt krav för lantbrukaren, utan det är de som importerar gödseln som har ansvaret. Det man bör ha koll på är att CBAM kommer leda till att gödseln blir dyrare. Enligt Anna beror det dels på CBAM-avgiften, men också på att ramverket, eller beräkningssystemet, för CBAM-avgiften, inte är klart.

– Det gör att man ännu inte vet inte hur stor avgiften ska vara. Bland annat då den delvis ska baseras på medelkostnaden för koldioxidcertifikat de senaste kvartalen.  Det innebär att det inte går att räkna ut avgiften förrän i efterhand, säger Anna, när vi pratar med henne i början på januari, och fortsätter:

– Det betyder att de som säljer gödsel behöver försäkra sig om att priset inte ligger för lågt, och då är risken att priset på gödningen höjs ytterligare. Det menar vissa syntes redan i höstas, att man redan innan jul började ta ut kostnaden för CBAM.

Risk för brist

Hon lyfter också risken att det blir brist på gödselmedel.

– Några länder pratade i höstas om att de som köper in olika partier av gödsel och blandar, inte vågade importera för de kan inte bedöma vad priset blir. Därutöver att det blir billigare för den europeiska gödselindustrin att exportera än att sälja i EU samt att länderna som säljer till EU kan bli mer intresserade av att sälja till länder som inte har de här avgifterna, säger Anna och tillägger:

– Alla de här sakerna riskerar att det blir en bristsituation som i sin tur gör att priset stiger.

Är det andra produkter inom lantbruket som kommer påverkas?

– Gödsel är det stora. Men det finns andra produkter som innehåller urea, till exempel AdBlue. Det kommer också bli dyrare.

Lobbar i EU och nationellt

Anna berättar att LRF jobbat mycket med frågan, bland annat tillsammans med den europeiska paraplyorganisationen Copa Cogeca. Linjen man drivit handlar om att man ville att införandet skulle skjutas upp tills man vet vad kostnaden kommer bli. Man vill också att lantbrukare ska kompenseras för de extra kostnader som CBAM innebär samt att EU tar fram en strategi för framtidens mineralgödseltillverkning i EU.

– Det här landar på lantbrukaren. Gödseln är ju en så stor kostnad i kalkylen och har en stor påverkan på ekonomin för ett växtodlingsföretag.

Trots att man arbetat för att reglerna skulle skjutas upp har de nu införts. Dock berättar Anna att man på EU-nivå i början av januari föreslagit att göra ett tillfälligt undantag för införandet av CBAM för gödsel. Det är emellertid ett förslag och om det går igenom kommer det ta flera månader tills beslutet är taget.

– Under den här tiden har importörer ingen garanti för att förslaget går igenom och de vet fortfarande inte hur mycket de ska betala i CBAM-avgift. Därför behövs det åtgärder som träder i kraft omedelbart.

Vad säger andra länder?

– Alla tycker det är otroligt problematiskt, men sen är det lite olika hur det slår i olika länder. Det beror bland annat på vad man har för nationell lagstiftning.

EU-beslut

Anna säger att LRF fortsätter jobba intensivt med frågan, och ha kontakt med politiker både nationellt och i EU.

– Alla de här besluten – det är inte några nationella beslut alls, utan det är bara EU-beslut. Men då är det viktigt hur Sveriges regering jobbar med frågorna och hur de ställer sig till de här besluten. Därför måste man ha kontakt med politiken, både nationellt och på EU-nivå. Det är otroligt viktigt att ha det här EU-samarbetet inom Copa Cogeca och att LRF kan driva sådana här frågor därigenom.