Låg lönsamhet gör det svårt att locka fler att bli växtodlare

– Vi är ju väldigt beroende av världsmarknaden och Sverige som producerar ungefär 0,25 procent av all spannmål har väldigt liten påverkan, sade Johan Karlzén, ordförande SpmO i Riksdagen när han berättade om vilka utmaningar näringen tampas med just nu.

Under Lantbrukets dag i Riksdagen den 18 februari fick representanterna för de olika näringsgrenarna möjligheten att tala till politikerna i kammaren och berätta både om vilka utmaningar man står inför och vilka möjligheter som borde tas tillvara på. Johan Karlzén, ordförande Sveriges spannmålsodlarförening gav en ganska dyster bild av läget för just nu.

– När vi pratar om lågt spannmålspris, så är det ju egentligen så att vi inte klarar att producera till det priset som världsmarknadsaktörerna gör. Och det beror ju till stor del på att vi har lite andra förutsättningar i vårt land, sade han.

Enligt Johan är det inte lätt att locka någon till att bli spannmålsodlare idag på grund av den låga lönsamheten.

– Tyvärr är det så, konstaterade Johan, och menade på att det idag nästan är omöjligt att tjäna pengar som växtodlare.

– I ena änden ska vi producera mat till vår befolkning på bästa sätt och sen i andra änden så blir vi ändå utsatta för någon kampanj om att vi ska göra det ännu billigare och bättre. Men då blir det ingen mat producerad. En produktion av livsmedel kräver vissa insatser, sade Johan.

Han poängterar att en minskad spannmålsproduktion även skulle leda till problem för animalieproduktionen.

– Och då måste vi importera om vi inte kan producera mat själva och då faller hela det här regelverket, sade han och syftar på generellt på de regler/krav som finns i Sverige som gör det dyrare att producera mat här. Och menar att allt det är förgäves om vi inte kan producera spannmål i slutändan för att det blir för dyrt.

Prioritera de som producerar

Johan är även för att man prioriterar stöd till de som verkligen brukar marken.

– Vi är väldigt mycket för direktstöd i våra branscher i alla fall i växtodlingen. Men vi har ett problem med att mycket pengar som kommer från EU går till marker som bara ligger och vilar sig. Det hade varit bättre att reducera den pengen och ge mer till producerande företag i stället.

Johan pratade även om att den svenska livsmedelsmarknaden inte fungerar som den ser ut idag och att något måste göras så att mer pengar går tillbaka till bonden.

– Livsmedelsmarknaden fungerar inte för det är alldeles för få företag som säljer livsmedel till konsumenterna och de har fullständigt monopol över priset. Jag skulle vilja att det gjordes en genomlysning av var pengarna blir av när de lämnar gården. Det sticker i ögonen när vissa livsmedelsföretag har en ökad vinst med 138 procent på sista raden och konsumenterna skriker att maten är för dyr och politikerna sänker matmomsen. Det är något som är fundamentalt fel här. Jag är inte för att man ska reglera något, men jag är för att titta var pengarna blir av. För ska vi få en dräglig marknad måste vi få en större del av pengarna.

Viktiga insatsmedel

Han menar att det pågår många negativa diskussioner om växtodlarnas användande av växtskyddsmedel, exempelvis att en del innehåller PFAS.

– Det finns ingen lantbrukare i världen som tycker det är kul och framför allt vill vi inte använda medel av den karaktären om vi kan undvika det. Men vi kan heller inte bara stänga kranen och bara sluta använda insatsmedel. Vi gör så gott vi kan med de insatsmedel som finns. Tar man bort insatsmedel från oss så får man betala för det. De här två grejerna hänger inte riktigt ihop och jag ser det som en jätteutmaning. Och det kommer även bara att öka. Hade vi inte haft kriget så hade vi antagligen drabbats ännu värre, sade Johan.

Han är även kritisk till att kemikalieinspektionen inte behöver ta hänsyn till hur lönsamheten påverkas när de tar bort olika växtskyddsmedel.

– Det skulle vara en del i kriterierna. Så att man vet hur ett förbud påverkar livsmedelsproduktionen och priset.

Positivt intresse för svenskt

Johan konstaterar dock att det finns ett intresse för det svenska just nu som är positiv, både från konsumenthåll och genom Livsmedelsstrategin och beredskapssatsningarna som pågår, där man vill se en ökad svensk produktion. Men att detta fokus är något man måste hålla i framåt.