”Det är en utmaning att kunna växa”

Många inom matfågelproduktionen vill investera och utöka. Men utdragna miljöprövningar gör att utvecklingen går för långsamt.

Under Lantbrukets dag i Riksdagen den 18 februari fick representanterna för de olika näringsgrenarna möjligheten att tala till politikerna i kammaren och berätta både om vilka utmaningar står inför och vilka möjligheter som borde tas tillvara på.  Jenny Andersson kycklingbonde och tidigare ordförande för Svensk Fågel berättade att det just nu finns en stark efterfrågan på svensk matfågel, både kyckling och kalkon. Men att man har en bit kvar om man ska komma upp i målet om 85 procent självförsörjningsgrad.

– Just idag har vi en stor brist på svensk kyckling och den största anledningen är att vi drabbats stort av fågelinfluensan i avelsledet, sade Jenny och menar att många stallar idag är tomma eller långt ifrån fulla.

Större risker

När föräldradjuren drabbats av fågelinfluensa får man enligt Jenny en akut brist på kläckägg och möjligheten att importera kläckägg för att fylla stallarna med kycklingar är begränsad eftersom man står utan en salmonellagaranti. Att drabbas av salmonella är en risk som alltid förekommer trots låg förekomst i svensk kycklingproduktion. Vid ett eventuellt utbrott tvingas de svenska kycklingbönderna att stå för alla kostnader själva, medans man i andra länder kan handla med kläckägg över gränserna på ett sätt som gör dem mindre sårbara vid en brist jämfört med i Sverige som står utan garantin. Salmonellafri kyckling är inte heller lika viktigt för dem som det är i Sverige, så för oss blir konsekvenserna betydligt tuffare jämför med övriga EU-länder som drabbas av fågelinfluensan.

Eftersom att staten inte ersätter kycklingbönderna vid ett salmonellautbrott så uteblir också ersättningen till staten från EU vid ett utbrott. Kravet för att EU ska kompensera vid utbrott är att respektive EU-land också väljer att ekonomiskt stötta sina drabbade bönder.

– Att vi inte har den här garantin gör att vi missar många möjligheter genom att inte kunna ta hjälp av andra länder. För om man har en statlig salmonella-garanti kan EU gå in och medfinansiera smittbekämpning. Och den missar vi när inte den här möjligheten finns. Men det är en bransch som kämpar och vi vill vara med på tåget.

Om svensk matfågel hade inkluderats i den statliga salmonella-garantin hade det skapat en starkare säkerhet för företagen.

Går trögt

Enligt Jenny är näringen i ett pågående generationsskifte och det är många som vill investera i matfågelproduktionen. Men utvecklingen går trögt.

–Vi är alla miljöprövade verksamheter, och det är en ganska omfattande och långdragen process att miljöpröva. För en kollega tog det sex år innan hans miljöprövning gick igenom och med den hastigheten kommer det inte att hända så mycket. Så det är en utmaning att kunna växa. Om jag eller mina kollegor som redan är etablerade skulle vilja bygga ett stall till på gården, då måste vi miljöpröva om hela vår verksamhet och då tar det stopp, konstaterar Jenny.

Jenny anser även att målen i Livsmedelsstrategin behöver bli tydligare för alla som arbetar med dem så att alla verkligen förstår att produktionen måste öka och så att man kan få en snabbare utveckling.

– Se till att Livsmedelsstrategins övergripande mål rasslar ut i alla olika led. I myndigheter och på handläggarnivå överallt. Det behöver verkligen bli tydligt vad politikernas mål är med den svenska livsmedelsproduktionen, ända ner till alla som sitter i de olika sektionerna som vi har att göra med.

Hat och hot 

Jenny berättade också att det finns en osäkerhet och rädsla för hur man utmålas och hanteras i olika sammanhang av de som inte är insatta i branschen.

– Det är något som ger en klump i magen. Och jag kan personligen tycka att det är en utmaning att man är tvungen att ha kameraövervakning på sin gård. För man vet inte vem som dyker upp när man minst anar. Så det är en påtaglig osäkerhet. För vi är stolta över vår produktion och det sättet vi jobbar på. Och det finns en stark vilja att fortsätta med den produktion vi gör.