”Sverige är ett fantastiskt land att producera mjölk i”

Nu är det ett bra läge för Sverige att öka mjölkproduktionen. Men mer stöttning och tydlighet krävs från politikerna för att ta vara på de möjligheterna som finns.

Under Lantbrukets dag i Riksdagen den 18 februari fick representanterna för de olika näringsgrenarna möjligheten att tala till politikerna i kammaren och berätta både om vilka utmaningar man står inför och vilka möjligheter som borde tas tillvara på. Inger-Lise Sjöström, styrelseordförande Svensk Mjölk och vice ordförande för Arla sa att 2025 var all-time high för mjölkproducenterna, både vad gäller prisutvecklingen och utvecklingen av näringen. 

– Det är något vi pratade om för 20 år sedan. Vad är det som krävs för att vi ska vända trenden, få bättre ekonomi, fler mjölkkor och mera mjölk? Tittar vi tillbaka på 2025 så såg vi att mjölkkorna faktiskt ökade med 5 000 till antalet, sade hon.

Efter en ökad produktion av mjölk även i Europa har priserna gått ner igen sedan årsskiftet och har nu börjat bottna. Men enligt Inger-Lise finns det goda möjligheter att fortsätta öka den svenska mjölkproduktionen. Förra året ökade mjölkinvägningarna över landet med 3,5 procent i snitt och antalet mjölkgårdar minskade inte heller i lika snabb takt som tidigare. Men trots den positiva trenden menar Inger-Lise att politikerna måste fortsätta arbeta för att den ska hålla i sig.  

– Vi vill ju inte stanna här. Man måste fortsätta att driva svenskheten, framför allt i den offentliga upphandlingen. Det kommer vara superviktigt framöver. Näringen visar att vi kan. Politiken har pratat mycket och positivt och det har gjort att man vågat satsa. Men jag tror att politikerna i nästa steg behöver visa att de verkligen vågar ta stegen som behövs för ytterligare ökad produktion.

Även om mjölken har utvecklats starkt på senare tid finns fortfarande stora skillnader över landet. De största utmaningarna finns uppe i Norrland. Där måste politikerna enligt Inger-Lise se till att säkra förutsättningarna genom hela ledet för att mjölkproduktionen ska kunna öka.

Felaktig bild

Men enligt Inger-Lise finns det flera saker som hindrar utvecklingen. Bland annat finns det en felaktig bild, bland både politiker och handläggare på myndigheter, av hur ett modernt lantbruk borde fungera. Hon säger att en del fortfarande har bilden av att ett modernt lantbruk ska se ut precis som det gjorde på 60-70 talet, och att man har den bilden som någon slags idyll.

– Personligen skulle jag aldrig i livet vilja jobba i en sådan produktion. Vi begär inte att någon annan ska jobba i fabriker, så som det var på 60- och 70-talet. Men när det gäller lantbruket så blir det idyll. Och tyvärr är det inte bara organisationer som tittar på våra djur som anser det. Vi möter även detta från politiken och från våra myndigheter. Där det finns en misstro mot branschen om vi faktiskt gör rätt, sade hon och ifrågasatte varför det ens finns en misstro från de egna organisationerna mot att lantbrukarna inte skulle vilja det bästa för djuren. 

Ett hastverk

Inger-Lise lyfte även frågan om beteskravet och den lösningen som politikerna presenterade i höstas som en utmaning för näringen.

– Jag måste ju säga att jag tycker de här 1 000 kronorna är ett hastverk från politiken, och något som också skapar väldigt mycket oreda.

Hon frågade sedan retoriskt hur mycket 1 000 kronor är värt? Är det 60, 90 eller 120 betesdagar?

– Vi ville ju att man skulle ta bort beteslagstiftningen helt och hållet. Vilket man inte gjorde. Man kom med de här 1 000 kronorna i stället.

Enligt henne finns det en stor orättvisa beroende på var i landet man har sin gård.

– Det är ju ganska stor skillnad om du har en gård i Halland eller i norra delen av Sverige. Sådana misstag kan man inte göra, utan här behöver man ha en tätare dialog med branschen innan man tar sådana beslut, sade hon och fortsatte.

Gör det enklare

Inger-Lise är även kritisk till villkoret att en ko ska klövverkas två gånger per år för att man ska ha rätt till betesersättningen.

– Det innebär att du inte kan ansöka för delar av besättningen. Du kanske kan söka för 70 procent, för resterande 30 procent kanske går ute under den här perioden. Och vill du ansöka om en klövpeng så måste du ha en certifierad klövverkare, vilket det är brist på, så alla kan inte ha det, och då kan du inte söka betespengen, eftersom du inte kan söka klövpengen, säger Inge-Lise som anser att det hela borde pausas och göras om ordentligt till 2027.

– Det är bättre att politiken tar bort regler och gör det enklare för oss att få direktstöd. Det är sällan några pengar från politiken landar rätt så att vi får rätt förutsättningar.

Enligt Inger-Lise är finansieringen inom näringen också en utmaning.

– Vi är väldigt kapitalkrävande och behöver ligga på en lönsamhetsnivå som ger de vinster som det gjort under 2025. Jag skulle säga att hela branschen har ett underhålls-underskott.

Trots alla utmaningar så menar Inger-Lisa att det finns goda möjligheter framåt men då måste politiken jobba för att ta vara på dem.

– Tittar vi på möjligheterna så ser vi att konsumtionen fortfarande ökar i världen med två procent ungefär. Vi ser även att de stora produktionsländerna i EU kommer att minska sin produktion. Det ser man ju i debatten i både Danmark och Holland. Det kommer att försvinna mjölk där och Sverige är ett fantastiskt land att producera mjölk i. Vi ser nu de sista åren att mjölken kan öka och vi ser faktiskt i alla mejeriföreningar att man får ansökningar från sådana som inte varit i branschen innan, eller som ställer om från annan inriktning till mjölk. Så jag ser positivt på framtiden.