Så kan lantbruket och matpriserna påverkas av kriget i Iran

Vilka effekter kan ett långvarigt krig i Iran få för svenska konsumenter?  Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal och Lantmännens strategichef Patrik Myrelid förklarar.

På grund av situationen i Persiska viken stängdes nyligen Hormuzsundet. På frågan om hur detta påverkar världsekonomin och den globala handeln svarar Patrik:

– Persiska vikens betydelse för det globala utbudet av olja, naturgas och LNG (flytande naturgas) samt kvävegödsel är vida känt och störningar leder till snabbt uppåtgående priser. Eftersom naturgas och LNG är den främsta energikällan för produktion av kvävegödsel även utanför Mellanöstern, så påverkas exempelvis EU:s egen produktion av kvävegödsel också av gasmarknaden. Omkring 25-30 procent av den globala kvävegödseln i form av urea exporteras genom Hormuz-sundet, primärt till de asiatiska marknaderna, säger Patrik Myrelid, i ett pressmeddelande från Livsmedelsföretagen.

Hur påverkas svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter?

– Den tidigare krisen i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina handlade främst om att utbudet av spannmål påverkades, men även om exporten av gas till den europeiska kvävegödselindustrin. Den pågående konflikten i Iran påverkar de två främsta insatsvarorna till växtodlingen, nämligen drivmedel och kvävegödsel. Lantbrukarnas odlingskalkyl påverkas väldigt negativt i nuläget av de kraftigt stigande priserna på drivmedel och gödsel. Rent praktiskt finns en stor del av kvävegödseln redan på gårdarna inför det stundande vårbruket som påbörjas i södra Sverige under mars månad, men priserna på gödseln var väldigt höga redan när denna gödsel köptes in. Som livsmedelsproducenter och konsumenter är vi beroende av att ha tillgång till kvävegödseln. Utan den så kan vi endast räkna med en halv skörd, säger Patrik.

Enligt Patrik är den främsta oron framåt knuten till krigets omfattning och längd.

– Om vi börjar tala om månader av kringskuren kvävegödsel- och drivmedelsproduktion riskerar det att få allt allvarligare konsekvenser för livsmedelsproduktionen. Gödselproducenterna har under våren siktet inställt på innevarande odlingssäsong, men ju närmare sommaren vi kommer desto mer börjar de att producera för odlingssäsong 2027. Marknaden följer givetvis de här parametrarna.

Utsatt situation

Enligt Patrik befinner sig EU i en knivig situation vad gäller försörjningen av växtnäring i form av mineralgödsel.

– De europeiska gödselproducenterna är beroende av naturgas och följer med i gasmarknadens utveckling. Eftersom EU har en svag intern energimix så är konkurrenskraften globalt svag även för växtnäringen. Trots de goda intentionerna med klimattullar (CBAM) och tullar mot rysk gödsel så bidrar även detta till att sänka den internationella konkurrenskraften för EU:s jordbrukare ytterligare.

Han lyfter dock att Sveriges situation är ännu mer utsatt, då vi inte har någon mineralgödseltillverkning i landet.

– Lösningen för svensk del bygger på att på sikt producera grön mineralgödsel utifrån vår hållbara energimix. Det finns en handfull lovande initiativ, men en kommersiell lösning är sannolikt några år bort i tiden. Den geopolitiska situationen understryker behovet av att agera proaktivt för en hållbar och långsiktig svensk lösning. På kort sikt behöver vi komma i gång med beredskapslagring av mineralgödsel. Den typen av lager skulle köpa oss tid. Enligt Jordbruksverket ligger detta i planerna. I växtodlingen finns det inga andraservar, man måste helt enkelt ha varan att tillgå vid givna tidpunkter för att ha chans till fullgod skörd.

Påverkan på livsmedelspriser

Även matpriserna kan komma att påverkas av kriget i Iran. Det menar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

– Vad kriget i Iran och stora delar av Mellanöstern återigen visar är hur oberäknelig utvecklingen i världen är just nu och hur snabbt produktionsförutsättningarna i olika branscher påverkas av externa chocker. Hela den svenska livsmedelskedjan prövas återigen när priset på olja och gas skjuter i höjden. Självklart genom ökade produktionskostnader för lantbrukarna, men också genom ökade kostnader för transporter, emballage och energi i förädlingsledet. Vi vet lika lite som någon annan hur uthålligt kriget blir och i vilken omfattning olje- och gastransporterna i Hormuz-sundet störs ut. Men håller de kraftigt ökade energipriserna i sig blir det en ofrånkomlig påverkan på svenska livsmedelspriser, säger han.

Den 1 april sänks matmomsen i Sverige, och på frågan om vad kriget i Iran innebär för Matpriskomissionens arbete svarar Carl:

– Matpriskommissionens arbete att visa hur momssänkningen faller ut är mycket komplext. Uppgiften är svår även under lugna och fredliga omvärldsförhållanden. Som läget är just nu när det blåser orkanvindar på världsmarknaden, blir uppgiften i princip omöjlig. Både jordbrukare, livsmedelsproducenter och dagligvaruhandeln kommer, om kriget i Iran blir varaktigt, att utsättas för kostnadsökningar de inte själva kan absorbera, utan tvingas föra vidare till konsumentledet.