Unga matproducenter vässar sina kunskaper

De är framtidens grönsaksodlare, mjölk- och köttproducenter och grisuppfödare. Eleverna på driftledarutbildningen på Vreta utbildningscentrum har en gemensam nämnare; alla brinner för lantbruk. Efter examen i mitten av mars står de redo att driva företag i branschen.

Det är en isande kall februaridag på Östgötaslätten när Jordbruksaktuellt styr kosan mot Vreta utbildningscentrum för att träffa några av studenterna på driftledarutbildningen. Elsa Hjalmarsson, Anna Carlsson och Olof Engström tar en paus från lektionen som handlar om marknadsföring och företagsvisioner och förklarar varför de hamnat just här:

– Där jag kommer ifrån har man ända sedan man var liten fått höra att ”gå driften, det ska man göra”. Inte som att det är ett tvång, men ändå. Det är också ett bra sätt att fördjupa sig i företagandet, kring personal, regler, administration, lagar och sådant, för det har inte jag med mig från gymnasiet, säger Elsa.

För Olof passade utbildningens upplägg, eftersom han har svårt att vara borta från gården under längre perioder. Även för Anna handlade det delvis om praktikaliteter:

– Jag kom in ganska sent på lantbruksspåret, jag har alltid varit hästtjej innan. Men jag gick en grundkurs på Gotland och kände att jag ville plugga mer, men ville inte flytta för långt bort. Då var Linköping ett bra ställe, och jag vet många som gått driften förut. Tre år i Skåne eller fem år i Uppsala var inte ett alternativ för mig, säger hon.

Exempel från verkligheten

De kurser som gett mest tycker eleverna är de som handlat om att driva företag, snarare än de som handlat om det rent operativa på en gård. Och även om skolans egna lärare varit bra, så har kunskaperna kommit från flera håll.

– Vi har blivit väldigt sammansvetsade i klassen och vi byter hela tiden erfarenheter med varandra. Jag har lite svårt för att bara sitta i skolbänken, så för mig har det också varit väldigt bra med alla studiebesök vi gjort. Det ger en annan förståelse när man får se hur det går till i praktiken, berättar Elsa, och Olof fyller i:

– Jag tycker det ger mycket när man får exempel från olika företagare, där man ser hur olika grejer speglas i deras företag, istället för att man bara hör om det av en lärare i en lektionssal. Ofta har studiebesöken varit kopplade till det vi läser om just då, eller så har det kommit gästföreläsare utifrån och föreläst om saker relaterat till det ämne vi läser.

Värdefulla nätverk

Gästföreläsarna och studiebesöken har också gett en bra grund för att ta sig an potentiellt utmanande situationer i framtiden.

– Man får mycket nätverk och inspel från de som jobbar i de olika grenarna i branschen. Det är bra att få ett ansikte på personerna på banken eller länsstyrelsen. Det är ganska tunga instanser, speciellt när man är ung och inte har så mycket erfarenhet. Även om det inte är just den personen jag kommer ha kontakt med i framtiden, är det skönt att se att de med sådana jobb också är precis som vilken annan människa som helst, säger Anna.

Med mer kunskap i bagaget kommer även det kritiska tänkandet.

– När man kommer hit och lär sig nya grejer ser man på verksamheten hemma med lite andra ögon och börjar fundera på om man verkligen gör saker och ting på bästa möjliga sätt, förklarar Olof.

Framtiden utstakad

När Jordbruksaktuellt besöker Vreta är de sista kurserna på sluttampen. Därefter är det dags för exjobb, innan driftledarutbildningen slutar med en studieresa till Italien, som studenterna själva ordnat.

Efter examen planerar Olof att gå in i driften hemma. Sedan väntar ett generationsskifte inom några år. Anna ska fortsätta jobba som förut, både hemma och på en annan gård. Eventuellt blir det 100 procent fokus på hemmagården om några år.

Elsa, som jobbat halvtid på en grisgård sedan hon tog studenten, har sagt upp jobbet där, för att successivt gå in mer och mer i driften hemma. Familjen kommer på sikt också börja titta på hur man skulle kunna göra ett generationsskifte.

– Jag är första dottern som ska ta över sedan vår släkt kom dit på 1800-talet, tidigare har gården gått från far till son, konstaterar hon med beslutsamhet och stolthet i rösten.