Agronods mål: Samla och återanvända data på ett tryggt sätt

Mer lantbruk och mindre administration. Det var temat på det seminarium som Agronod höll tidigare i våras där de presenterade sin senaste digitala lösning.

– Det handlar om att samla, matcha och återanvända data på ett tryggt sätt på lantbrukarens villkor, sa Lisa Brandrup-Wognsen som är ansvarig för satsningen på Agronod.

Agronods digitala lösning är vad de kallar en digital pärm, där lantbrukaren ska kunna samla data från olika håll. Agronod ska möjliggöra hämtning från gårdens olika uppkopplade system. Man ska också manuellt kunna fotografera till exempel en följesedel med mobilen och ladda upp. Data kan sedan taggas med information för att kunna användas på rätt sätt i nästa led.

Samlandet leder till nästa funktion som är möjligheten att använda och återanvända den sorterade datan. Så att förberedelserna inför nästa kontroll blir enklare och mer kan göras automatiskt.

– Om du har den digitala pärmen med uppdaterad och taggad information och om vi vet vilken data som efterfrågas vid olika tillfällen, då kan vi matcha de här två delarna. När det är dags för en kontroll då kanske 40 procent redan är ifyllt och klart inför kontrollen automatiskt. Du kan hela tiden veta vad som efterfrågas, vad har jag och vad behöver jag komplettera, sa Lisa.

Inför första kontrollen är det en del dokument som måste laddas upp och fotas. Men redan vid kontroll två och tre finns grejerna på plats. Därmed slipper man mycket av det administrativa arbetet, menade hon.

Känna sig trygg

Det är lantbrukaren som styr åtkomsten till datan; vem man delar till, hur länge och vad man delar. Och man kan alltid avbryta en delning.

Gårdsbesöken kommer inte upphöra tror Lisa. Men genom en digital lösning kan både lantbrukaren och inspektören lägga mindre tid på att bläddra i en fysisk pärm tillsammans.

– Då kan man ha kortare besök och kanske mer kvalitativa samtal. Poängen är effektivare besök och mindre stress och oro på lantbrukarens villkor.

Samverkan krävs

Nästa nivå handlar om återanvändning av till exempel ett verifierat och godkänt resultat av en journal eller kontroll.

– Då kan vi komma till en situation när andra aktörer kan välja att förlita sig på tidigare aktörers godkännande. Det kan leda till färre kontrollpunkter för lantbrukare och ett minskat antal dubbelkontroller, sa Lisa.

Men för att verkligen få hävstång på den här lösningen så behöver hela systemet kring lantbruket vara med och jobba med sina delar, menade Lisa. Från dem som sätter reglerna, till dem som genomför kontrollerna och till lantbrukarna på gården.

Trygg inför kontroll

Mjölkbonden Malin Gustafsson från Ryssby i Småland har varit med i utvecklingen av lösningen och en grej hon tryckt mycket på är att det måste vara användarvänligt för lantbrukarna.

– Min förhoppning är att man framförallt ska känna sig tryggare inför en kontroll, att man har koll på var grejerna finns och att de är där de ska vara, sa Malin.

Hon säger sig själv ha bra koll på sina papper.

– Men jag har kollegor som inte alls tycker det är lika roligt. Så för mångas skull skulle det ge en trygghet och det skapar värde att man själv slipper känna oro.

Förenkling inte kravsänkning

Anna Ekman-Nilsson, kvalitets och hållbarhetschef med ansvar för leverantörsgårdar på Skånemejerier var också på plats och vittnade om att den här typen av lösning är väldigt efterlängtat på gård.

– Det är många lantbrukare som säger att administration är något som är väldigt jobbigt och som till och med gör att man inte vill vara lantbrukare längre för det blir för mycket.

Anna representerar både leverantörerna och ett kontrollorgan och menade på att det är viktigt att det blir en förenkling men inte en kravsänkning.

Sätta ribban

En av projektfinansiärerna är Jordbruksverket. Myndighetens generaldirektör Anna Olofsson var på plats.

Moderatorn tog upp rädslan för att det skulle kunna bli mer kontroller när det är enklare.

– Där tänker jag att vi har ett jättestort ansvar att inte driva på. Det man kan fråga efter ska man inte alltid fråga efter. Vad är det faktiskt vi ska åstadkomma? Jag tänker att i grunden har vi väl samma mål. Vi vill öka livsmedelsproduktionen och håller vi fast vid det så tror jag vi kan hitta en ribba där vi har tillräcklig med regler och kontroller, svarade Anna Olofsson.

En del som togs upp under seminariet var kostnaden. Lisa berättade att affärsmodellen är något man jobbar med och att den ännu inte är helt spikad.

– Men vår grundprincip i Agronod är att den som efterfrågar någonting eller får stor nytta är också den som är med och betalar för lösningen, sa hon.

Känna sig trygg

Säkerheten kring lantbrukarnas data var en annan fråga som togs upp.

– Tekniskt bygger vi Agronod-plattformen på ett så kallat Kubernetes-kluster hos europeiska leverantörer, och inte i amerikanska moln. Det är viktigt med tanke på omvärldsläget och för att säkra dataintegriteten för svenska lantbrukare. Ingen kan ha en hundraprocentig lösning, men vi gör jättemycket tester för att förebygga angrepp och attacker av olika slag, sa Agronods vd Emilia Liljeström och fortsatte:

– Man ska känna sig trygg både med att kunna ha sin data i Agronod och också hur den hanteras och där har vi i dagsläget också en tredje part som granskar oss var 6:e månad.

Jordbruksverkets generaldirektör tryckte också på vikten av säkerheten.

– Vi pratar väldigt mycket om de möjligheter som det här skapar men vi vet också att det för med sig risker och det finns ju tveksamheter också bland lantbrukare till de här lösningarna. Så det är oerhört viktigt att vi gör det här med klokskap och en hög medvetenhet om de riskerna. För det handlar i grunden om tilltro och trovärdigheten. Och den får vi inte sätta på spel med nya lösningar utan den måste vi bibehålla, sa Anna.

Fortsatt utveckling

Agronod har finansiering för vidareutveckling av lösningen en bit in i 2027 och just nu pågår en pilotstudie i samverkan med Skånemejerier.

Agronod har hittills jobbat en hel del med den privata typen av kontroller och fokus framåt kommer vara myndighetsvärlden.

Enligt Emilia finns det ett stort intresse för den här typen av tjänst och de har många förfrågningar och dialoger igång.

– Vi går in med full kraft i att vi tror på den typen av lösning och på samverkan. Vi hoppas på att hitta ett antal aktörer under året som vågar gå in och testa och visa på hävstångseffekterna som kan ske. Sedan tror jag vi får ta det därifrån tillsammans, sa hon.