Vår

Krönika: Längre rubrik än så tycker jag inte behövs. Nu är den äntligen på gång, årstiden som väldigt många människor rankar som den bästa. Ljuset återkommer och man kan snart hänga bort mameluckerna.

Vi står återigen inför en ny växtsäsong. Åtminstone där jag bor, ser höstvetet så här långt ut att ha överlevt vintern. Vintern var, som vanligt, inte som vanligt. En liten sudd snö i november, varmt större delen av december. Januari bjöd på massor av snö, följt av rejäl kyla för att i mars övergå i vår. Det blev kort med intensivt med snöplogning.

En lite lugnare period övergår i ett nafs till en betydligt mer arbetsintensiv vardag. Vi sysslar med hyvling av vägar. I den branschen behövs det inte många dagar med vackert väder innan alla samtidigt vill återställa sina forstigar till den glans dessa hade före tjällossningen. Under samma period ska också allt annat göras. Rensning av utsäde stundar, vetet vill ha näring och maskinerna ska letas på från sin Tetris-liknande vinterdvala i uthusen.

Jag tycker det är en rolig tid vi står inför. Alla med insikt i branschen vet hur lönsamheten är, så det lämnar jag där hän. Jag behöver ju inte börja göda min inre surgubbe offentligt riktigt än.

Vårbruket är en speciell företeelse. Då, om inte annars, är det påtagligt hur mycket färre bönder vi är nu mot för trettio år sedan. Det är betydligt glesare mellan traktorerna idag och traktorerna är betydligt större.

Sociala medier har på ett påtagligt sätt visat hur långt vårt land är. Nu får vi liverapporter från södra halvan, där sådden smugit i gång som besvaras med bilder från övre halvan där snön fortfarande täcker landskapet. På en del platser innebär vårbruket att man sår det mesta eller allt det man ska så. På andra platser handlar det mest om att gödsla sin höstsådda areal och kanske klämma ner någon avbrottsgröda för att få en bra förfrukt till sin kommande höstsådda gröda.

Växtförädling och klimat har gjort att höstgrödorna ökar i nordlig riktning. När jag var ung gosse var det mer regel än undantag att vi fick så om och så i höstvetet på våren. Det sker fortfarande, men inte i samma omfattning. Maskinutvecklingen har också bidragit, då det idag är enklare och följaktligen snabbare att få till sådd under hösten även här uppe vid oss.

För oss är det just nu även aktuellt att upphandla det växtskydd vi behöver. Den branschen är i ständig förändring. Nya produktnamn att försöka komma ihåg och aldrig så enkla som utsäde. Växtskydd kommer och går. Många produkter hänger löst just nu. Det är naturligtvis viktigt att vissa preparat förbjuds om de är skadliga mot sådant de inte ska vara skadliga emot.

Vi är flera kollegor som upphandlar växtskydd tillsammans. Priset är det som väger tyngst, men minst lika viktigt är säljarens engagemang och kunskap. Det är få säljare man är så tjatig och frågvis mot, som växtskyddssäljaren. Det är snabba beslut när det dyker upp ohyra under sommaren. Chansar man kostar det mycket pengar. Då är det bra att ha ett kunnigt bollplank att bolla med.

Det råder olika taktik på olika gårdar. Många drar nog ner sin odling nu när priserna fortfarande lämnar mycket i övrigt att önska. Vi kör som vanligt. Förutom några lite besvärligare hektar med underhållsbehov som lämnas osådda. Sår man och blir tvungen att sköta arealen som vanligt, hålls den i hävd och man hamnar inte på efterkälken längre fram. En del areal som skötts styvmoderligt kanske kan få ett uppsving nu när det är taskigt betalt. Många passar på att träda den eller odla blommor nu och kan rensa backdiken, röja busk eller vad som nu behövs. Alla har sin egen taktik.

Oscar Volmersten