Svenska forskare ska ta fram metoder för att följa restaurerade våtmarker

I projektet SpaceWetland ska forskare följa hur våtmarkerna återhämtar sig efter restaurering, med hjälp av satellitdata.

När diken pluggas igen och vatten återvänder till torrlagda marker börjar landskapet förändras. Men hur går det egentligen att avgöra om en restaurerad vårmark håller på att återhämta sig? Det ska IVL Svenska Miljöinstitutet ta reda på tillsammans med forskare och myndigheter i projektet SpaceWetland, som finansieras av Rymdstyrelsen.

Sverige och EU satsar alltmer på att återskapa våtmarker med syftet att minska klimatutsläpp, stärka biologisk mångfald och återställa naturliga vattenflöden i landskapet. Dessutom innebär EU:s naturrestaureringsförordning att stora arealer natur i Europa ska återställas under de kommande decennierna. Samtidigt är uppföljningen av åtgärderna ofta begränsad.

Därför ska aktörerna bakom projektet SpaceWetlands tillsammans utveckla metoder som använder satellitdata för att följa hur våtmarker återhämtar sig efter restaurering. Metoderna ska sedan kunna användas av länsstyrelser, Naturvårdsverket och kommuner för att följa upp restaurering av våtmarker på ett mer enhetligt och kostnadseffektivt sätt.

– Vi investerar stora resurser i att restaurera våtmarker, men i många fall saknas effektiva metoder för att följa upp resultaten över längre tid. Med hjälp av satellitdata kan vi få en mer systematisk och kostnadseffektiv uppföljning, säger Sofie Hellsten, forskare på IVL i ett pressmeddelande.

I projektet ska satellitdata kombineras med mätningar i fält och avancerade analysmetoder. Genom att analysera satellitbilder över tid kan forskarna välja hur vegetation, vattennivåer och markfuktighet förändras i restaurerade våtmarker.

Ett tydligt exempel

Vitmossa är en art som är väldigt viktig för våtmarkens vattenbalans och lagring av kol. Den kan lagra stora mängder vatten och bidra till att bygga upp torv. Och när vitmossan breder ut sig igen, är det ofta ett tecken på att våtmarkens naturliga vattenförhållanden håller på att återställas.

– Genom att kombinera öppna satellitdata från EU:s Copernicusprogram med mätningar i fält kan vi följa hur vegetation och vattennivåer förändras över tid. Det gör det möjligt att effektivisera uppföljningen av restaurerade våtmarker, säger Jan Haas vid Karlstads universitet, som deltar i projektet.

Olika typer av våtmarker

Metoderna kommer att utvecklas och testas i Jönköpings län och i Västerbottens län. Genom att arbeta i områden med olika klimat- och naturförhållanden kan forskarna undersöka hur metoderna fungerar i olika typer av våtmarker. Som komplement kommer forskarna även använda data från Skogaryds forskningsstation i Västra Götaland, där det finns långvariga mätningar av bland annat vattennivåer och växthusgasflöden.