Inflationen sjunker oväntat
Färska siffror från SCB visar att inflationen sjunker från 1,7 till 1,6 procent enligt måttet KPIF.
Beskedet är enligt ekonomer oväntat, med tanke på situationen i Mellanöstern. De hade snarare väntat sig en inflation på 2,2 procent i snitt, framför allt på grund av bränslepriserna.
Om man kollar på måttet KPI steg inflationen från 0,5 till 0,6 procent.
– Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI steg något i mars, där transportkostnaderna ökade och kostnaderna för boende sjönk, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB till Aftonbladet.
Enligt Felicia Schön, sparekonom på Avanza är siffrorna betydligt lägre än väntat.
– Inflationstakten i mars visar i princip inga tecken på en ökning till följd av kriget i mellanöstern. Positivt just nu. Men det är för tidigt att ropa hurra.
Enligt henne är effekterna släpande.
– Om så är fallet så finns det en risk för räntehöjningar i år, men min tro och förhoppning är att Riksbanken ser igenom den tillfälliga utbudsstörningen som driver upp oljepriserna. Då bör räntehöjningarna utebli eller bli endast marginellt högre – de ska mycket till för att räntorna ska upp på samma nivåer som 2024, säger hon till tidningen.
Olika inflationsmått
KPIF är det mått Riksbanken vill ha ner till 2 procent. Där räknas inte förändringar av bolåneräntor in.
KPI är det måttet SCB utgår ifrån och som räknar in allt. Eller som SCB uttrycker det: Den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen. Skillnaden mellan dessa två mått är alltså att hushållens räntesatser för bolån hålls konstant i KPIF, men räknas med i KPI.
KPIF-XE kallas även den underliggande inflationen. Där räknas inte energipriser in.
Källa: SCB
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se
