Världslagren fortsätter hålla nere spannmålspriserna

Vårbruket och vårsådden är nu i full gång i södra Sverige. Men i år har lantbrukarna ett tufft utgångsläge. Den kalla vintern har lett till skador på sina håll samtidigt som kostnaderna för insatsvaror ökat och lönsamheten i svensk växtodling är generellt låg. 

Enligt Lantmännen har den kalla vintern med perioder av barmark lett till skador på höstsådda grödor i delar av landet. I södra Sverige är enstaka rapsfält något tunna efter de torra förhållandena i höstas. Höstsådden var stor men läget efter vintern varierar. Lantmännen bedömer att frostskadorna är störst i västra Sverige och att vinterskador förekommer i varierande grad i hela Mellansverige. Det allmänna vårbruket ser ut att starta något senare i år än under 2025.

Samtidigt står lantbrukarna inför ett tufft utgångsläge med dyrare insatsvaror. Både diesel och gödning påverkas snabbt när omvärlden blir mer osäker. Enligt Lantmännen har spannmålspriserna stigit något de senaste veckorna, men inte tillräckligt för att väga upp för de ökade kostnaderna för gödsel, drivmedel och andra insatsvaror. Lantmännens beräkningar för olika grödor visar att lönsamheten för Sveriges lantbrukare generellt är svagare än i fjol.

Varför ligger spannmålspriset där det ligger just nu?

– Vi är nu i brytpunkten mellan gammal och ny skörd kan man säga. Aktiviteten har ju stannat av lite när det gäller gammal skörd. Förbrukare i Europa är väl relativt vältäckta. En del har kanske lite kvar att köpa och då känner de sig nog ganska trygga med att de kommer få tag i de kvantiteterna ändå, så de känner ingen panik att köpa just nu. Många av världens importerande länder har även egen skörd i juli kanske, så de har inte heller jättemycket kvar att köpa. Så handelsaktiviteten på gammal skörd brukar klinga av nu. Det är nog en förklaring till att det ändå varit ganska lugnt på spannmålsmarknaden jämfört med exempelvis oljemarknaden, säger Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen.

Men han säger att om situationen i mellanöstern blir mer långvarig och det leder till högre gaspriser över tid, så kommer det i sin tur göra att spannmålen behöver bli dyrare framöver.

– Men vi är inte alls i samma situation som när Ryssland gick in i Ukraina, för då kunde man inte lasta spannmål, så då fick det en omedelbar påverkan, säger han.

Men på kort sikt finns det fortfarande fler säljare än köpare och det finns gott om spannmål. Så på kort sikt är det inte så mycket oro över tillgången.

En del växtodlare har hört av sig till oss och ifrågasätter om situationen med kriget inte borde lett till högre priser även för svenska odlare?

– Man kan se det till en trestegsraket. Skörd 2025 är det inte så mycket mer som ska hända. Skörd 2026 är kanske mer påverkad av väder och vind. Men just nu verkar läget ganska okej på de flesta ställen även om det är långt kvar till skörd. Sen kanske det blir en liten förskjutning från majs till soja i USA för att majsen är mer insatsintensiv. Det kanske blir lite mer lin här i Sverige som är en billigare gröda att odla. Det kan påverka lite på marginalen men det är inga stora kast. Men det är klart att består de här prisrelationerna mellan gödsel och spannmål till exempel, så kommer ju den förändringen fortsätta i förlängningen också. Lagren varar ju inte för evigt och de kommer ju att minska och då kommer det att synas mer på priserna än vad det gör i dag.

Det är många växtodlare nu som har det väldigt ansträngt ekonomiskt. Med dyrare insatsvaror och de låga priserna på spannmål. Vad gör ni på Lantmännen för att stötta era odlare?

– Vi kan ju liksom inte styra över marknaden så, men vi försöker hålla odlarna informerade om förutsättningarna på marknaden och under resans gång. Vi jobbar nära kunder på olika marknader för att få så bra betalt som möjligt för den svenska skörden. Och sedan tittar vi på vår struktur framåt. Det gäller för oss att ha en väl anpassad struktur och att den är kostnadseffektiv för att det ska bli så mycket kvar som möjligt till odlarna.

Har ni någon möjlighet att höja priserna för att hjälpa till i den här situationen?

– Nej vi har svårt att skicka med pengar. Men vi gör vårt bästa för att höja priserna och bidra till ägarnas lönsamhet, säger Per. Inte bara branschen utan samhället i stort har ett intresse i att se till att produktionen bibehålls i en osäker omvärld.

Hur skulle det påverka er om en del växtodlare skulle välja att odla mindre eller inte alls på grund av att kalkylerna inte håller för det?

– Det är klart att det har stor påverkan på vår verksamhet också. Det är klart att vi har ju en viss kapacitet och den vill man ju utnyttja så mycket man kan. Det tjänar både vi och odlarna vi handlar med på. Så det är klart att det är bekymmersamt för oss om odlingen minskar.

Enligt Per ser det nu ut som att det på vissa håll är mer gynnsamt att odla blommor än spannmål.

– Men det kan ju snabbt vända och i ett sådant läge blir den som odlat blommor förloraren och vinnaren den som härdade ut. Men det får ju var och en känna själv vilka förutsättningarna är.

Hur tror du att priserna kommer utvecklas framöver?

– Det verkar ju som att turbulensen kommer att bestå. Dels så tror jag att det är mer uppsida än nedsida i priserna, säger Per. Enligt honom är spannmålsodling just nu en dålig affär för odlare på många håll i världen inte bara i Sverige. I Europa är det generellt tuffare än i USA, eftersom vi har en besvärligare gödselsituation då vi fick in mer gödning från Ryssland tidigare.

– Det har blivit en större förändring här än i andra världsdelar.  Så lönsamheten är dålig och då investeras det mindre. Det innebär på sikt att produktionen urholkas och då om inte förr så kommer priserna att gå upp.