”Man får göra sin egen läxa först”

Dimman ligger tät när vi besöker Harald Eriksson på gården Hägernäs i Riddarhyttan. Förra året tog han vid spannmålsodlingen på gården efter arrendatorerna, och blev en av de lantbrukare som varit med och testat det nya växtodlings­programmet från Mapp.

Harald Eriksson driver ekologisk dikalvsproduktion och har tidigare arrenderat ut spannmålsodlingen på gården. Men förra året tog han över odlingen i egen regi. I samband med detta blev han kontaktad av företaget Mapp, som hjälpte honom med markkartering.

– Av de drygt 300 hektar jag brukar, så markkarterade jag 130 hektar våren 2025. Jag kompletterade även med lite nytillkommen areal under hösten. Det är den mark som nu kommer vara med i växtföljden med spannmål, säger Harald och fortsätter:

– Det passade mig eftersom de som tidigare odlat spannmål inte längre var intresserade, och då stod jag inför ”jaha, vad gör jag nu?”. Jag hade lite tankar kring växtodlingen, och så läste jag ett utskick från Stefan på Mapp. Och då tänkte jag att ”det kanske är nu det händer, vad har jag att förlora”. Så vi tog ett samtal och jag beställde kartering.

Måste göra sin läxa

Under hösten lanserade Mapp en testversion av ett nytt eget växtodlingsprogram, och Harald är en av de 500 lantbrukarna som varit med och testat.

– Jag valde att testa för att möjligheten fanns. Det var som med markkarteringen – erbjudandet dök upp och blev den där blänkaren som gjorde att man tänkte till. Det är viktigt att ha en växtodlingsplan, och eftersom jag är certifierad ekologisk så måste jag föra växtodlingsjournal. Nu fick jag ytterligare ett verktyg, och ihop med karteringen kan man se vad som diffar. Så förstår man att det finns lite att göra, säger han och fortsätter:

– Man kan inte bara oja sig över att insatsvarorna är för dyra, eller att avräkningspriset är för lågt. Man får göra sin egen läxa först.

Harald tar som exempel att de kalkat tidigare, men att de nu har koll på var kalket faktiskt behövs.

– Det skiljer från fält till fält, och det kan skilja jätte­mycket inom ett fält. Vi kanske inte kör ut mindre kalk i dag än vi gjorde förut. Men vi lägger den där det kommer göra som mest nytta.

Ska vara enkelt

Nu har programmet gått från en testversion till att finnas på marknaden. I programmet finns verktyg för att bland annat göra växt­odlingsplan, planera för växtskydd och gödsel samt beräkna kalkbehov. Allt grundat i markkarteringen för att få ett bra beslutsunderlag. Något som var nytt nu när programmet lanserades var något som de kallar för kemikollen och en färdig sprutjournal.

– Man kan se kantzoner och enkelt lägga in brunnar och annat så blir de automatiskt skyddsobjekt. Vi har även tagit höjd för kommande restriktioner gällande sprutjournaler, så vi inte kommer behöva göra om programmet, säger Stefan Larsson, kund­support och säljare på Mapp i Örebro.

Stefan berättar att de byggt upp systemet från scratch:

– Vi hade inget gammalt program, utan vi började från noll men med en utvecklingsavdelning som sa att allt är möjligt. Vi har suddat och gjort om många gånger, det hade man inte haft råd med förr i tiden, men vi tycker det är jäkligt roligt.

Och trots att programmet är lanserat stannar inte utvecklingen. Stefan berättar att de bland annat jobbar med att utveckla en ekonomidel, där man exempelvis kommer kunna lägga in skörd, tidrapportering och lager.

– Listan kan vara lång med bra idéer och sedan får grundarna, Fredrik och Tuva, titta på vilket som är viktigast.

En central del i arbetet är att programmet ska vara enkelt att använda.

– Något vi har lärt oss är att det man tror är busenkelt och att alla fattar – det är det inte. Som vår ena ­grundare Fredrik säger; får vi fem supportsamtal om att användarna inte hittar en knapp, då sitter den på fel ställe, förklarar Stefan

Man ska också enkelt få den information man behöver.

– Vi styrs mycket av olika regler, som SAM-regler och Jordbruksverkets regler. Reglerna ska vara överskådliga och lätta att följa i programmet.

Kontakt viktigt

Stefan berättar att den feedback som kommit från användare som testat programmet mest handlar om rent praktiska saker.

– Som att användarna exporterat ­markkartering i olika format, och att det inte fungerat. Så vi fick bygga ut ett mer avancerat sätt att redigera alla fält och göra nya block, och göra det i realtid. Till exempel om man sprutat åt sin granne, då måste man kunna gå in och hitta de blocken. För då har man ansvar för att dokumentera den sprutningen, säger Stefan.

Något som enligt Stefan också är viktigt för Mapp, är att deras kunder känner att de får kontakt.

– Man kanske inte löser problemet på en gång, men att man återkopplar och löser det sen. Då blir folk trygga, menar han.

Han berättar att de alltid har en säljare i sitt område som de kan kontakta men också en supportavdelning, och i själva programmet finns en del där lantbrukarna kan ställa frågor. Där svarar både säljarna och andra lantbrukare, berättar Stefan.

– Det finns även ett bibliotek med instruktions­videor.

Varför ska man som lantbrukare testa ert program?

– Vår huvudbusiness var i starten 2024 markkartering, vilket fortfarande är en viktig del, men utvecklingen stannar aldrig upp och vi jobbar hela tiden med nya metoder för provtagning och analys. Vi har alltid haft stort fokus på precisionsodling, och vi försöker gå i takt med kunderna. Att de känner att vi har ett driv och att vi vill göra verktygen riktigt jäkla enkla och bra. Sen kanske 99 procent av bönderna inte är intresserade av precisionsodling, men de vill ha koll så de följer alla regler för SAM. Då ska vi fixa det i programmet. Markkarteringen och all data ska vara så lättanvänd som möjligt, och göra så stor nytta som möjligt.