Nekas stöd för att åtgärda skador
Efter stormarna som drabbade Västernorrland under hösten och vintern 2025, där vägar spolades bort, har flera vägföreningar fått besked att de inte får bidrag för att åtgärda skadorna på vägarna i det drabbade området.
Med anledning av att vägföreningarna nekats stöd för att åtgärda skadorna på vägarna efter de extrema väderhändelserna som drabbade Västernorrland, har Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) tagit kontakt med infrastrukturminister Andreas Carlsson för att höra hur regeringen arbetar med frågan. Men enligt REV hänvisar ministern enbart till den nya ”bidragsförordningen” som trädde i kraft vid årsskiftet och som ska ge stöd vid exempelvis naturkatastrofer. REV menar dock att det kan bli en lösning för framtida behov men att det hade behövts en lösning för att hjälpa väghållarna genom den akuta situationen i Västernorrland redan nu.
– Det är orimligt att enskilda fastighetsägare ska bära det ekonomiska ansvaret när samhällsviktig infrastruktur slås ut av extremväder, säger Maria Sigfridsdotter, ordförande för REV, till Jordbruksaktuellt och fortsätter:
– Det krävs akutbidrag som täcker hela kostnaden, så att enskilda personer inte behöver stå för kostnaden.
Kräver permanent bidrag
REV anser att regelverket som finns i dag måste ändras och kräver upprättande av ett permanent statligt akutbidrag som täcker kostnaderna fullt ut när enskilda vägar slås ut av skyfall, stormar eller andra extraordinära händelser utanför deras kontroll. Den nya bidragsförordningen som träder i kraft i januari kan vara en bättre lösning än den som finns nu, men Maria är tveksam till om det är tillräckligt.
– Det vi vet nu är att hela bidragsförordningen, så som den ser ut nu, är underfinansierad. Trots att man nästan fördubblar stödet till enskild väghållning för de kommande tolv åren, så räcker det bara till att upprätthålla nuvarande bidragsnivåer. Och man kommer behöva se över det här i alla fall när det kommer en stor katastrof. Pengarna räcker inte riktigt till, säger hon.
Står helt utan stöd
I Västernorrland står nu 23 väghållare helt utan statligt stöd. Och enligt Maria står de nu inför nästa katastrof, när en årsavverkning skog ska ut på de enskilda vägarna efter vinterstormarna. En liknande situation råder även i Dalarna och Gävle-trakten efter stormarna Anna och Johannes.
– Jag tycker det är tråkigt att regeringen inte kan svara på hur man kan tänka sig att sådana här saker kan förebyggas eller hanteras när det inträffas. För vare sig vägföreningarna i Västernorrland eller runt Gävletrakten har orsakat det här. Det är ju inte bristande underhåll som ligger bakom utan det här är ju vädret som ställer till saker, säger Maria och fortsätter:
Vi anser att enskilda väghållare ska kunna lita till staten i sådana här lägen. I värsta fall kan privatpersoner bli ordentligt skuldsatta för att bygga upp en väg som också det allmänna har nytta av när det kommer till skogs- och jordbrukstransporter, rekreation eller beredskap.
REV kräver:
- Att ett permanent akutbidrag införs för enskilda vägar vid extraordinära händelser.
- Att bidraget ligger utanför ordinarie bidragsgivning för drift- och särskilda bidrag som fortsatt måste gå till underhåll.
- Att ersättningen täcker hela kostnaden för återställande.
- Att stödet kan aktiveras skyndsamt vid extremhändelser.
Fakta:
Enskilda vägar utgör cirka 45 000 av Sveriges totalt 60 000 mil väg och är avgörande för att människor ska kunna ta sig till arbete, skola och sjukvård. De är också en förutsättning för fungerande leveranskedjor, räddningstjänst och ett levande landsbygds- och friluftsliv.
Trots detta tvingas samfälligheter och vägföreningar – bestående av privatpersoner – i dag bära en stor del av kostnaderna när vägar förstörs av extremväder. Även när särskilt bidrag beviljas av Trafikverket krävs ofta att föreningarna själva står för 30–40 procent av kostnaden.








.png)




