Inga spår av PFAS i svensk mjölk från mejerier

I Sverige förekommer PFAS på många platser efter användning av brandskum. Nu har forskare vid SLU mätt halterna av PFAS i mjölk från gårdar i områden där det använts brandskum och från mejerier.

I andra länder har man funnit exempel på höga halter av PFAS i både kött och mjölk från nötkreatur som utsatts för PFAS i miljön, därför ville det SLU-ledda forskarlaget kika på hur det ser ut i Sverige. Foto: SLU

I Sverige finns flera områden som är särskilt förorenade med så kallade högfluorerade ämnen, med samlingsnamnet PFAS. I vissa fall har det lett till förorening av grundvattnet och till att människor fått i sig betydande mängder PFAS. Internationellt har man även funnit exempel på höga halter av PFAS i både kött och mjölk från nötkreatur som utsatts för PFAS i miljön.

Syftet med studien från SLU var att få en bättre bild av hur det ser ut på gårdsnivå. Under studien analyserades 22 gårdar som ligger mindre än en mil från platser där det tidigare använts betydande mängder brandskum. De analyserade även halterna av PFAS i djurens huvudsakliga dricksvatten. För att få en bild av riskerna med konsumtionsmjölk analyserades även PFAS i stora mjölktankar på 20 mejerier utspridda över landet.

Låga halter

Resultatet visa att mjölk från gårdar nära förorenade områden över lag innehåller låga halter eller inte mätbara halter av PFAS. Och i mjölken från mejerierna som testades fanns inga mätbara halter.

– Gårdarna i vår studie täcker bara ett fåtal av de tusentals förorenade områden som finns i Sverige. Samtidigt tyder de prover som togs på mejerierna på att konsumtionsmjölken inte utgör någon hälsorisk. Om förorenad mjölk från enstaka gårdar kommer till ett mejeri späds den helt enkelt ut väldigt mycket, säger SLU-forskaren Ida Hallberg, som ledde studien i ett pressmeddelande.

Andra källor

Även i vattenproverna som samlades in på gårdarna var halterna av PFAS mycket låga. Vilket tyder på att det PFAS som korna får i sig kommer från andra källor än gårdens vatten.

– Det skulle kunna komma från fodret, eller från vattendrag som djuren har tillgång till vid bete, men det är inget vi har undersökt, säger Ida och tillägger:

– I vår studie ingår ett begränsat antal mjölkgårdar och vi kan inte utesluta att det finns andra områden med allvarligare PFAS-kontaminering. Att vi inte har upptäckt något alarmerande är förstås glädjande, men det finns ett behov av fortsatt PFAS-övervakning i mejeriproduktionen.

Mer om PFAS

Under flera årtionden har högfluorerade ämnen använts i bland annat brandskum. Eftersom ämnena praktiskt taget inte bryts ner ansamlas de i miljön i närheten av utsläppsområden. Det finns negativa hälsoeffekter för människor som har varit utsatta för en högre exponering, till exempel ökade kolesterolvärden och försämrat antikroppssvar efter en viss typ av vaccination, och förbud mot PFAS diskuteras inom EU. På grund av ämnenas oönskade egenskaper pågår idag forskning för att försöka rena dricksvatten och förorenade marker från PFAS.

Källa: SLU

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 16 april 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

”Efterfrågan är ju stor och vi vill tillmötesgå den”

En mer robust, hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion är målet med Svensk Nötvision, och för familjen Johansson på Högby Boställe var det självklart att haka på projektet. Jordbruksaktuellt var med när initiativtagarna – KLS och Ica – bjöd in bland andra landsbygdsminister Peter Kullgren till gården för en dialog om projektet och om framtiden för den svenska nötköttsproduktionen.

Kommentera