Lantmännen: ”De som sådde tidigt är hårdast drabbade”

Den högavkastande höstvetesorten Chevignon är relativt ny i Sverige och har snabbt blivit en av Lantmännens största sorter. Den har som många andra höstgrödor på sina håll drabbats hårt av vintern. Vi frågade Lantmännen hur detta påverkar framtiden för Chevignon.

– Det är klart att tittar man runt om i landet ute i fält, så får man ju en bild och den präglas så klart av vilka stora sorter som finns. För att se skillnad i exempelvis vinterhärdighet mellan olika sorter, ska vi titta i sortförsök där alla är sådda vid samma tidpunkt, på samma sätt och så vidare, säger Maria Norén, marknadschef utsäde och frö på Lantmännen.

Hennes bild av utvintringen av höstsådda grödor generellt efter den tuffa vintern, är att det finns stora skillnader i landet. I Skåne och övriga delar av södra Sverige, till exempel på östkusten runt Kalmar, är skadorna väldigt begränsade, menar hon.

– Lite längre norrut, både i västra och östra delarna, men också runt Mälaren, är det väl någonstans mellan fem och 20 procent som behöver sås om. Det finns säkert fortfarande lantbrukare som inte har tagit beslut än om man ska göra en omsådd eller inte, så vi är fortfarande mitt uppe i det, säger Maria Norén. (Denna intervju gjordes i mitten av april.)

Näst största sorten

De odlare som sådde tidigt i höstas är hårdare drabbade än de som sådde senare. Den slutsatsen drar Maria Norén utifrån rapporter hon fått från växtodlare.

– Chevignon är ju en sort som många sår tidigt. I försök där alla sorter är sådda samtidigt kommer vi se tydligare vilka skillnader som finns mellan sorterna, oberoende av såtidpunkt, säger hon.

Chevignon introducerades på den svenska marknaden hösten 2024 och enligt Maria Norén har den snabbt blivit populär bland växt­odlarna. Av Lantmännens höstvetesorter är Kask ohotad etta. Chevignon är näst störst och ökade från fem procent hösten 2024 till runt 20 procent i höstas.

– Många har letat efter den här typen av vete som har det tidiga mognandet och samtidigt klarar kraven på kvarnvete. Vi har sett en stor efterfrågan. Jag tror att vi sålde i princip slut på det vi hade förra året. I många delar av landet, till exempel i södra Sverige där man har sått lite senare, eller där det har varit vinter men med ett snötäcke, har den klarat sig bra, säger Maria Norén.

Lätt att vara efterklok

– Vi ser inte att Chevignon är värre drabbad än liknande sorter. Den är inte den mest vinterhärdiga, det visste vi innan vintern började. Men det finns sorter som är förädlade betydligt längre norrut än Chevignon som har sämre vinterhärdighet också. Så det är absolut inte en sort som man inte kan odla i Mellansverige. Det är alltid lätt i efterhand att säga vilka såtidpunkter man skulle ha haft, men man har de förutsättningar man har varje höst, och i det här fallet ser det ut som att de som sådde tidigt har blivit hårdare drabbade, fortsätter hon.

Maria Norén tror att Chevignon kommer att fortsätta vara en av Lantmännens mest populära höstvetesorter framöver.

Är lärdomen från den senaste vintern att man inte ska så Chevignon så tidigt trots sortens egenskaper?

– Av de rapporter vi har fått hittills så verkar det ju som att man skulle ha väntat längre, men det är alltid lätt att säga i efterhand. Vi vet inte hur nästa höst ser ut. Det kan bli jätteblött och då sår man när man kan. Man kan absolut ge ett generellt råd att vänta lite med att så, men samtidigt ska det vara en höst som tillåter det.

– Man bör i alla fall inte tänka att: ”Nu kommer det en ny sort från Frankrike och den pallar inte svenskt klimat”. Då är man snett på det. Vi försöker alltid rekommendera robusta sorter som har varit med i försök i flera år så att man som lantbrukare inte bara stirrar sig blind på den högsta avkastningen utan även väljer utifrån andra egenskaper. Det gör ju givetvis många redan, säger Maria Norén.

Pär Andersson
redaktion@ja.se