”Efterfrågan är ju stor och vi vill tillmötesgå den”

En mer robust, hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion är målet med Svensk Nötvision, och för familjen Johansson på Högby Boställe var det självklart att haka på projektet. Jordbruksaktuellt var med när initiativtagarna – KLS och Ica – bjöd in bland andra landsbygdsminister Peter Kullgren till gården för en dialog om projektet och om framtiden för den svenska nötköttsproduktionen.

Inom Svensk Nötvision ska 100 gårdar per år få varsin kviga. Projektet kommer pågå i tre år. Hittills har runt 60 gårdar gått med i projektet och enligt KLS är det i främst unga lantbrukare som valt att delta. Satsningen var tema för ett dialog-möte på Högby gård i mitten av april. Här berättar lantbrukarna Mårten och Vilmer Johansson om sin verksamhet och varför de valt att satsa på dikor. Åhörarna var bland annat tjänstepersoner på Ica, KLS och Gård & Djurhälsan. Foto: Emma Sonesson

Projektet Svensk Nötvision lanserades i december 2025. I stora drag går det ut på att man som lantbrukare får en kviga av KLS och Ica samt rådgivning via Gård & Djurhälsan, under förutsättning att man startar upp eller ökar befintlig produktion av nötkött och levererar till KLS.

Viktor Tornberg, vd på KLS, inledde gårdsträffen med att berätta om projektets bakgrund:

– Vi har haft en nötköttsbrist under en längre tid i Sverige. Hela vår värde­kedja börjar här, hos primärproducenten, och slutar sedan hos konsumenterna ute i butikerna. För att kunna få fler djur behöver vi fler kvigor. Upprinnelsen till projektet var en dialog mellan en av Gård & Djurhälsans rådgivare och en av KLS inköpare. Frågan var; vad kan vi göra strukturellt för att faktiskt öka framtidstron hos de svenska primärproducenterna? Vi har haft ett glapp; man har inte vågat investera i nya djur eller utöka sin besättning på grund av relativt låg lönsamhet.

Viktor Tornberg och Eric Lundberg är vd för KLS respektive Ica Sverige. Tornberg lyfte vikten av att i beredskapssammanhang se till hela värdekedjan. Han nämnde drivmedel för intransport av djuren samt el och vatten för slaktprocessen som exempel på kritiska förnödenheter.
Utan det här klarar vi oss inte 14 dagar. Vi klarar oss inte en timme, vi klarar oss inte 14 minuter. Vi stannar direkt om något av de tre försvinner. Där har vi faktiskt ännu inte fått någon hjälp, sa han och riktade sig till landsbygdsministern. Foto: Emma Sonesson

Skapa framtidstro

För Ica var det en självklarhet att säga ja till idén.

– Det började med att våra kunder vill ha svenskt kött, det är det viktigaste av allt, men det är också något som våra handlare brinner för – det svenska och det lokala, sa Eric Lundberg, vd för Ica Sverige, och fortsatte:

– Vi såg under året att importen ökade och nötköttsbristen var här. I den vevan började jag utmana vårt team; jag tror vi behöver tänka annorlunda och hitta nya vägar. Mycket handlar om att skapa framtidstro hos lantbrukarna.

Vill möta efterfrågan

På Högby Boställe i Vreta Kloster byggde Mårten Johansson sitt första stall 2006, med plats för 60 tjurar. 2009 byggdes nästa, även det med plats för 60 tjurar. Men hösten 2025 var det svårt att få tag i kalvar att sätta in. Därför tog man beslutet att bredda verksamheten med dikor.

Mårten Johansson driver Högby Boställe. Sonen Vilmer hjälper till på lediga stunder. När jag byggde det första stallet sa alla åt mig att jag var knäpp, då var nötköttet rätt dåligt betalt. Men det har ju faktiskt ökat i pris hela tiden, så det har varit en rolig resa. Det är en produktion som funkar bra på den här gården. Och när vi nu har en femte generation här, i form av Vilmer och hans bror Emrik som vill ta över, så satsar vi på ett nytt stall för 80 tjurar. Vi tror på det här med nötkött, konstaterade Mårten. Foto: Emma Sonesson

– Vi sa vi att vi måste göra något, vi kan ju inte stå utan djur. Då köpte vi tio kvigor. När Svensk Nötvision-projektet kom var det helt naturligt att haka på och ta en kviga till, förklarade Mårten.

Planen är att dikorna ska öka med fem stycken per år de kommande åren. Och eftersom dikorna kommer ta en del av de befintliga tjurplatserna och man inte vill tappa i produktion, så kommer man även bygga ytterligare ett stall, med plats för 80 tjurar.

– Efterfrågan är ju stor och vi vill tillmötesgå den, så då satsar vi på ett hus till, sa Mårten, och poängterade betydelsen av att nästa generation, sönerna Vilmer och Emrik, också vill satsa på nötkött.

Just nu kör Emrik lastbil varannan vecka och jobbar hemma på gården varannan, medan Vilmer hjälper till på Högby när han är ledig från sitt ordinarie arbete på en större spannmålsgård.

Svensk Nötvision-gårdarna får inte bara en kviga, utan även rådgivning via Gård & Djurhälsan. Virpi Welling är djurhälsoveterinär och affärsområdeschef nöt på organisationen och berättade att fertilitet, kalvöverlevnad samt foder och tillväxt är områden där det ofta finns förbättringspotential. Foto: Emma Sonesson

Information a och o

Isabel Moretti, vd för Svenskt Kött, bekräftade att svenska konsumenter har högt förtroende för svenska bönder och vill ha svenskt kött.

– Det är ändå ett tacksamt problem att det inte är värderingar och efterfrågan som är utmaningen, utan det är faktiskt att få igång volymproduktionen. För det kan vi prestera, det kan vi fixa om alla gör sitt. Och det är det vi ser här nu, sa hon, men påpekade också att det finns en risk att konsumenterna väljer annat, om inte produktionen lyckas tillgodose efterfrågan. Likaså finns det en risk i att många konsumenter behöver tänka på sin plånbok. Att fortsätta berätta för dem varför det är viktigt att välja svenskt menar Isabel därför är centralt.

Attityder spelar roll

Eric Lundberg lyfte vikten av att få svenska konsumenter att förstå att de behöver investera i svensk mat i fredstid för att det ska finnas i orostid. Samtidigt betonade landsbygdsminister Peter Kullgren att det från regeringens sida är glasklart att den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka:

– Jag hoppas att ni alla känner vart riktningen är och vad vi vill. Och det är inte så oviktigt, det här med attityder. För företagandet som ni håller på med här är inte annorlunda än nåt annat företagande. Tror man inte att man är behövd, eller att det finns en önskan om företagets existens i framtiden – vem investerar då?

En av gästerna på gårdsträffen var landsbygdsminister Peter Kullgren.
– Det viktigaste för vår beredskap är inte att vi nu kommer ha lager för brödsäd runt om i Sverige så att vi kan få 50 limpor per år och person. Det viktigaste är att vi har ett system som gör att Mårten och andra kan fortsätta producera även under ansträngda lägen, sa han. Foto: Emma Sonesson

Framtidstron finns

Det nya stallet på Högby är budgeterat till 2,5 miljoner kronor och kommer utformas på ett klassiskt vis med djupströbädd, skrapgång och en öppen långsida. Mårten har beviljats 650 000 kronor i investeringsstöd, vilket han menar är viktigt i sammanhanget.

– Jag tycker att kalkylen ser vettig ut och efterfrågan är stor på svenskt nötkött. Det är ju som Ica säger, att de satsar mycket på svenskt i sina egna varumärken. Och det vore förskräckligt om vi inte kunde möta efterfrågan, jag tycker inte vi ska släppa in utländskt kött. Det är inte roligt att gå i affären och se att det ligger irländsk nötfärs där, när det förut nästan bara funnits svensk, sa Mårten, och hans son Vilmer fyllde i:

– Jag känner ingen större oro inför framtiden. Ibland är det kämpigt och ibland är det bättre. Men det är inget man inte klarar av.

Huvudpersonen för dagen, charolais-kvigan Julia, blev lite blyg av all uppmärksamhet. Att man valt att kalla kvigorna i Svensk Nötvision-projektet för just Julia kopplar an till Romeo-projektet som 2016-2018 drevs av Sveriges Nötköttsproducenter (SNP), LRF och McDonalds, där 100 lantbrukare sponsrades med varsin köttras-tjur. Foto: Emma Sonesson
 

Vill du veta mer om Svensk Nötvision, eller ansöka om att få gå med? Följ länken: https://www.kls.se/sv-se/foer-lantbrukare/svensk-noetvision/ 

 

Hört under dialogmötet

Lantbrukaren Mårten Johansson om att han eventuellt kommer göra betesmark av en del åker framöver:

– Det här området är rätt torrt, och då kan det funka bra med betesmark på åker. Och som prisbilden är på spannmål i dag, så ska vi egentligen så allt till betesmark och satsa 100 procent på nötdjuren. Spannmålen är en katastrof lönsamhetsmässigt just nu.

Viktor Tornberg, vd på KLS, om hur Svensk Nötvision ska ta klimatavtrycket av nötköttsproduktionen i rätt riktning:

– Ibland får nötköttsproduktionen skulden för vissa klimatavtryck. Men genom rådgivningen är vi med och förändrar klimatavtrycket, för med en effektiv produktion så får vi ett mindre klimatavtryck eftersom vi får en snabbare tillväxt och en bättre slaktkropp som vi inom förädlingsledet kan ta till vara på ett bättre sätt. Rådgivningen är nyckeln till att vi inte bara ska få lönsamhet och tillväxt på gård, utan vi ska också hantera de klimatmål vi sätter upp tillsammans.

Landsbygdsminister Peter Kullgren om politikens roll i livsmedelsproduktionen:

– Det gäller att värna om de bönder vi faktiskt har kvar, se till att nedläggningarna upphör, och att vi lyckas att utveckla så att det kommer till mer produktion. Det kommer inte vara någon minister som kommer lösa det här åt er, utan det handlar i grunden om att ni har avsättning för de produkter ni producerar, att ni är duktiga på att göra affärer. Sedan har vi jättemycket vi inom politiken kan påverka, men då handlar det om stöd, regelverk och hur vi behandlar er som näring, sa han.

Håkan Henrikson, vd på Gård & Djurhälsan, om vad näringen behöver av politiken:

– Bidraget som vi vill ha från dig (Peter Kullgren, reds. anm), det är långsiktiga spelregler. En annan take home-punkt är stöden. När man pratar om stöd, så är de mer eller mindre effektiva. Att satsa en krona på nötkött, är det bästa och mest effektiva, det är verkligen där man behöver stöden. Jag är växtodlare i Skåne och måste säga att en krona stöd på växtodlingen förändrar inte jättemycket; växtodlingsplanen ser likadan ut nästa år i alla fall. Men här har en krona stöd verkligen betydelse.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 09 maj 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste