Osäker prognos för 2026
En ny epidemiologisk lägesbild för blåtunga har publicerats av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Första gången som Blåtunga orsakad av BTV3 påvisades i Sverige var 12 september 2024. Det blev en topp i slutet av september, men sedan minskade antalet fall. Under följande vinter och våren 2025 upptäcktes enstaka positiva fall, främst fall där smittan överförts från dräktiga djur till foster.
I december 2025 och början av 2026 har BTV3 bekräftats i tio nötkreatursbesättningar där sjukdomen testats positivt på kalvar i och med födsel. Det fanns också ett fall där ett vuxet djur utan kliniska symtom provtogs med ett positivt resultat inför export.
Finns kunskapsluckor
Att förutsäga smittspridning av BTV3 är komplicerat, särskilt i norr där sjukdomen är ny. SVA menar att det dessutom finns kunskapsluckor kring hur smittan sprids och beter sig lokalt.
Genom en tankmjölksundersökning bland mjölkkor i januari 2026 såg man att vissa besättningar hade antikroppar mot blåtungevirus utan att de var vaccinerade, och att de fanns i områden där smitta inte tidigare bekräftats.
En serologisk underökning bland fårbesättningar visade att två besättningar hade antikroppar. Också dessa djur kom från områden där smittan tidigare inte hittats.
– Det är svårt att ge en prognos för smittspridningen under 2026. Det vi vet är dock att vaccination skyddar de vaccinerade djuren och dräktiga djurs foster mot sjukdom och död, säger Erika Chenais, statsveterinär på SVA, i ett uttalande.
Fakta: Om blåtunga
Blåtunga är en virussjukdom som drabbar idisslare. Smittan sprids inte direkt mellan djur utan via en insektsvektor (svidknott: Culicoides spp.). Människor kan inte infekteras. Blåtunga är anmälningspliktig vid misstanke. Djurägare ska kontakta veterinär om djur visar kliniska symtom som kan föranleda misstanke om infektion med blåtungevirus. Veterinär anmäler misstanke via ett webbformulär på SVA:s webbplats.
Källa: SVA



.jpg)


.jpg)






.png)