”Jag tycker det är roligast att vara bonde utanför kontoret”

För tre år sedan tog Anders Widinghoff över tjänsten som jordbruksförvaltare på Almnäs Bruk utanför Hjo. Sedan dess har man intensifierat och utvecklat både mjölkproduktionen och växtodlingen och under våren fick Anders motta priset Ekoböndernas ekobonde 2026.

Hur känns det att du fick det priset?

– Det var ett roligt erkännande för vårt gemensamma jobb här på Almnäs. Jag har valt att se det som ett gemensamt pris för oss på gården. Det här är ingen vanlig familjegård, utan det är en större enhet med många medarbetare. Så vi delar det erkännandet, att vårt arbete har gett resultat, säger Anders.

Vid midsommar 2023 tog han över som jordbruksförvaltare på gården. Innan dess hade han ett antal arrendegårdar i egen regi utanför Hjo.

– Men så fick jag den här möjligheten istället för att fortsätta som arrendator och då tänkte jag att det fanns större potentialer att utveckla verksamheten här än vad jag kunde göra med arrendegårdarna, säger Anders.

Han är uppvuxen i Skåne där hans morbror drev en släktgård. Anders gick på naturbruksgymnasium, men efter studenten halkade han in på åkeri och entreprenad och startade eget.

– Sedan började jag tycka det var roligare att leda projekt och ro i land större uppdrag än att sitta och köra lastbil eller grävmaskin hela dagen. Då började jag läsa till civilingenjör parallellt med verksamheten. Sedan tog jag studieuppehåll efter 2,5 år och blev mjölkbonde istället. Och det studieuppehållet varar väl fortfarande kan man säga.

Gårdsproducerat foder

Till Almnäs Bruk hör en växtodling på knappt 1 000 hektar åker och ett par hundra hektar betesmark. Kobesättningen består av 230 årskor som mjölkas i fyra Lelyrobotar. Hälften av mjölken säljs till Skånemejerier och hälften stannar på gården och förädlas till ost i det egna ysteriet.

2022 fick Wrångebäcksosten som tillverkas på Almnäs Bruk till och med skyddad ursprungsbeteckning – SUB.

– Utöver att det ska vara Krav och eko så har vi sagt att vi inte ska köpa in något sojakoncentrat eller liknande till korna. Utan vi odlar grödor själva på gården och så kompletterar vi från andra gårdar om vi inte får ihop tillräckligt med åkerbönor själva, berättar Anders.

Åkerbönan värmebehandlas för att det ska bli ett vomskyddat protein. I foderstaten blandas den med raps, ensilage och spannmål.

– Det funkar bra. Korna har kommit upp i produktion så att vi ligger på 12 300 ECM på den hemmaproducerade foderstaten, säger Anders stolt.

Förra året ansträngde man sig extra med bevattning för att få fart på åkerbönorna, vilket gav resultat och man har tillräckligt för att klara den här säsongen på egna bönor.

Gillar korna åkerbönorna?

– De verkar lite mindre kinkiga än grisarna. Vi kör med brokblommiga bönor. Jag tror att de blir lite smakligare vid värmebehandlingen. Så det har nog hjälpt upp situationen lite grann. Sedan blandar vi bönor och raps och sam-maler det i en skivkvarn i samband med utfodringen.

I robotarna får korna en proteinblandning av raps och åkerböna och en annan blandning med rågvete.

– Det har fungerat bra. Då har de ätit bra i robotarna. Sedan åker en del med i fodermixen, där blir det mer kamouflerat, så där har det inte varit något problem med smakligheten.

För att få rätt mjölk för ystningens skull har man gått från en holsteinbesättning till att sedan ett par år endast seminera med brown swiss.

– Nu är vi inne och kalvar tredje generationskorsningar. Trots att det på pappret kanske är en ras som skulle ha lite lägre avkastning så har vi kunnat öka avkastningen högst betydande under de här sista tre åren. Och fått en mjölk som kvalitetsmässigt passar lite bättre för vårt ändamål med ystningen. Sedan har vi också satsat hårt på högkvalitativt grovfoder. Vi kör ett 4-skördesystem med väldigt intensiva skördefönster för att få upp koncentrationsgraden i foderblandningen tillräckligt när vi inte har sojan som genväg att höja med.

Roliga grödor

I växtodlingen är det foderproduktionen som är det primära. Men i och med att de har stora arealer så finns det även ett antal hundra hektar som kan användas till avsalugrödor.

– Vi odlar en hel del råg på en del lättare jordar. Sedan höstvete till bröd eller foder beroende på proteinutfallet. Vi odlar också lite roligare grödor som spelt och Ölandsvete till Lundens gård i Trollhättan som gör specialmjöl och produkter till kvarnar och bagerier.

Gårdens placering nära Vättern ger goda möjligheter till att bevattna grödorna vid till exempel torrår.

– Vi kan vattna 700 hektar åker och slåttervall med sju stycken bevattningsmaskiner. Det ger en bra odlingssäkerhet att kunna vattna så. Det är väldigt tacksamt.

Vad är det som driver dig?

– I lantbruket är man beställare och utförare i samma organisation. Inom entreprenadverksamheten var det ju en kund, inte en själv, som primärt fick glädje av om man gjorde ett jättebra jobb. I växtodling och djurproduktion får du ju själv tillbaka bonusen av väl utfört arbete. Det tilltalar mig väldigt. Jag gillar hellre att göra saker ordentligt än att slarva igenom det för kortsiktig ekonomisk vinning. Då passar verkligen lantbruk med ett sådant långsiktigt tänk. Så det är nog min stora behållning; att långsiktigt förbättra och vidareutveckla och få gagn av resultaten själv, svarar Anders, och konstaterar:

– Det tror jag knappt någon annan bransch än lantbruk riktigt kan erbjuda på samma vis.

Vad är på gång framöver?

– Vi är i gång och täckdikar ett skifte på 53 hektar. Och vi bygger ut stamledningsnätet så det blir enklare och rationellare att jobba med bevattningen. Vi har också satsat väldigt mycket på att förbättra ogräshanteringen. Så där har vi lagt mycket kraft med mekanisk jordbearbetning och svart-träda. Vi har köpt en Camelont-såmaskin till denna säsong och kör i egen regi. För att kunna hacka och även kunna jobba med gödselmyllning med pellets.

Hur är du som chef?

– Jag är anställd som jordbruksförvaltare och tjänsteman. Men de har fått muta mig inne på kontoret med pepparkakor varje gång jag visar mig där inne. Jag tycker det är roligast att vara bonde utanför kontoret. Och i dag kan man ju med teknikens hjälp i princip vara det och sköta kontoret på fickan till stor del, säger Anders och utvecklar:

– En bra dag är en dag när batteriet i ”handsfreen” är slut till lunch. Då har vi haft tillräckligt många bollar i luften och tillräckligt många olika frågeställningar att brottas med fram och tillbaka mellan mig och mina kollegor. Det roligaste är väl just det; när det är mycket på gång och man hjälps åt.