”Vi ska testa nya saker och vara lite före”

Djurlångsån är ett biflöde till Hedströmmen, ett välkänt fiskevatten i Dalarna och Västmanland. Sedan en tid tillbaka har Sveaskog arbetat med att restaurera en sträcka på 1,6 kilometer längs ån, för att få tillbaka åns naturliga processer och främja den biologiska mångfalden i området.

Som ån är utformad nu kan vatten svämma över vid svämplanen. Det håller kvar näringen och håller tillbaka granen så att det växer mer lövträd närmast ån. De släpper in mer ljus tidigt under våren, vilket sätter fart på växt- och insektslivet, men bidrar även till skugga och svalka under sommaren. Foto: Madeleine Rapp

Under ForForest+ möte som landsbygdsminister Peter Kullgren stod värd för i Skinnskatteberg, fick de inresta delegaterna från bland annat Polen, Tyskland, Lettland och Finland, följa med ut på en exkursion till en del av Djurlångsån som Sveaskog restaurerat. Syftet var att de skulle få en inblick i hur svenskt restaureringsarbete kan se ut.

Den delen av ån man besökte var tidigare en rak flodfåra anpassad för flottning, men efter restaurering av Sveaskog är den nu mera slingrande. Emelie Lindkvist, miljö- och naturvårdsspecialist på Sveaskog berättade om restaureringen för besökarna. Enligt henne har man gjort flera åtgärder som ska gynna både djur- och växtlivet i området. Bland annat har man rensat bort gamla stenkistor och timmerlänsar från flottningstiden, fällt träd som sedan ska bli till död ved, lagt tillbaka rensvallar och sten för att höja åns botten för att låta vattnet svämma upp på sidorna i så kallade svämplan, vilket gynnar både näringen och gör det lättare för lövträd att etablera sig närmare strandkanten.

– Vi vill få tillbaka de naturliga processerna för att vattnet ska få bidra på det sättet det gör med fisk exempelvis. Men vi stoppar även vattnet i landskapet och låter det porla i stället för att bara forsa igenom och det gynnar både naturen och städer, säger Emelie Lindkvist, miljö- och naturvårdsspecialist på Sveaskog.
– Vi är ju ett statligt företag. Vi ska testa nya saker och vara lite före. En mindre markägare kanske inte kan ge sig på något sådant här. Men vi har ju möjligheten att göra det. Och det tycket jag är kul, säger Jonas Gustavsson, produktionstekniker Sveaskog.

Ambitionen med restaureringen har även varit att förbättra förutsättningarna för öringarna som nästan slogs ut under torkåret 2018.

Vad var det främst ni ville visa upp vid Djurlångsån?

– Det är ett vattendrag som vi i Sveaskog har restaurerat helt i egen drift. Vi tycker det är roligt att få visa upp vattnet och de kantzoner som är där, där vi tar extra hänsyn till just vatten och har jobbat med landskapsperspektivet kopplat till naturvård och naturhänsyn.

Sveaskog bedriver restaureringsarbeten på flera platser och har restaurerat andra flodfåror tidigare. Ett arbete som man enligt Emelie är stolta över.

– Vi ligger på 20 procent naturhänsyn på den produktiva skogsmarken i Sveaskog. Och då är det både den rena generella hänsynen ända upp till rena naturvårdsavsättningar som vi jobbar med.

Deltagarna från ForForest+ lyssnade intresserat på Sveaskogs genomgång av hur man arbetat med restaureringen av ån och flera fascinerades av att Sveaskog gjort detta på eget initiativ. Enligt landsbygdsminister Peter Kullgren ville man visa upp ett exempel på hur man i Sverige jobbar med naturvård, men han betonade också att denna typ av åtgärder inte kan krävas av alla men att det även finns lika många lösningar som det finns markägare.

Vad betyder det att ni får vara med på det här mötet och att ni får möjlighet att visa upp vad Sveaskog arbetar med?

– Det är jättekul. Vi är ju väldigt stolta över svensk natur och Sveaskog i stort och hur vi ändå försöker jobba med den här produktion- och naturvårdsdelen och den hänsyn vi tar, sade hon.

Jonas Gustavsson, produktionstekniker på Sveaskog höll också i en exkursion tidigare under dagen där man i stället visade upp hur ett riktigt svenskt skogsbruk fungerar. Även han tyckte det är viktigt att man får möjlighet att visa upp olika sidor av sitt arbete.

– Vi som jobbar med skogen tror ju att alla gör likadant. Men när man pratar med de här delegaterna så märker man på deras frågor att de gör på ett annat sätt och kanske har andra problem än vad vi har.

Johan tyckte själv det var intressant att få se restaureringen av Djurlångsån.

– Jag jobbar normalt med produktionsfrågor och det är jättekul att se en restaurering av en bäck på det här viset. För vi har ju en gång använt det här vattendraget för att flytta timmer och då har vi förändrat flödet och förutsättningarna för allt som finns kring bäcken. Men nu återställer vi dem och försöker rätta till det som vi har gjort med en grävmaskin.

Och många här i dag undrade vem som betalar för det. Men det är ju vårt initiativ. Så det är lite kul, sade han.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 21 maj 2026

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste