21 silor står redo att ta emot spannmål

Investeringen i Lantmännens nya spannmålsanläggning i Uddevalla är den största industrisatsningen i sitt slag sedan 1980-talet. En satsning som kostat 500 miljoner kronor.

Enligt Lantmännen kommer deras nya silo­anläggning, för export av spannmål, som invigdes i mitten av maj att förbättra förutsättningarna för lantbruket i Västsverige, öka deras möjligheter till export och stärka Sveriges livsmedels­beredskap.

Efter att den tidigare silon i Uddevalla, som byggdes på 1960-talet börjat sjunka och kommunen valt att flytta hela hamnområdet en bit bort från stadskärnan, valde Lantmännen att satsa på en ny, modern anläggning.

Ökad effektivitet

I det som ska bli det nya hamnområdet står nu de 21 silorna, byggda av Tornum, redo att ta emot spannmål för export. Den nya anläggningen har en lagringskapacitet på 44 000 ton, vilket är mindre än i den gamla anläggningen. Men under uppförandet av den nya anläggningen har fokus legat mer på ökad effektivitet, vad gäller torkning och lastning av båtarna än på att öka själva lagringsvolymen. Anläggningen förväntas exportera runt 100 000 ton spannmål per år.

Gustaf Tynelius är projektledare för etableringen i Uddevalla och har följt projektet sedan starten. Han berättar att den nya anläggningen framför allt ska ta emot havre, men även vete och maltkorn för främst export. Spannmål som ska konsumeras i Sverige kommer fortsatt att till största del hanteras i Lidköping.

– Under utformningen av anläggningen har prio ett varit att ha hög mottagningskapacitet för att minska kötider och tipp­tider. Det byggs ju ut lagring på gård, så det behövs egentligen inte större lagringskapacitet, utan det är lagring under skörd som är kritisk, säger han.

Fördubblad mottagningskapacitet

När anläggningen väl är i drift kommer lastbilarna först att köra in via en våg, förbi kontrollrummet där provtagningsutrustningen finns. Beroende på vad som finns i lasten får chauffören reda på i vilken av de två groparna de ska tippa.

– Vi har två gropar om 250 ton i timmen vardera. Vilket fördubblar mottagningskapaciteten. Och det är för att man ska hinna ta emot stora volymer på ett bättre sätt och slippa köbildning. Både kötiden och tipptiden blir kortare i den nya anläggningen, säger han.

I rummen där groparna finns är det så högt i tak att lastbilarna inte behöver fälla ner flaket för att köra ut. Det gör att nästa lastbil kan köra in och tippa medan den andra kör ut. Lantmännens egna chaufförer kommer kunna sköta leveranserna själva, men lantbrukare som levererar själva kommer tas emot av personal på plats.

Att snabbt kunna lasta ut med båt har också varit en viktig faktor.

– 95 procent av det som kommer hit ska gå ut med båt. Vi har en lagringskapacitet på 44 000 ton och omsätter kanske runt 70 00-100 000 ton per år.

Senast på 80-talet

Enligt Gustaf har hela bygget flutit på bra och han upplever att man haft ett gott samarbete med alla inblandade, inklusive kommunen. Han känner sig själv stolt över att vara en del i projektet.

– Det var ju senast på 80-talet som det gjordes så här stora projekt i Sverige. Det är jättekul att få vara en del i det här. Jag är ju från landet och bondpojk. Första ordet jag lärde mig säga var ”traktor” så det är kul att vara med här. Men det är ett stort lagarbete kring ett sådant här projekt. Det är många som är involverade för att det ska fungera.

De 21 silorna på anläggningen är av varierande storlek. De största är på 8 500 kubikmeter och innehåller 7 000 ton och de lite mindre 3 500 ton.

Längs med sidan av anläggningen löper ett långt transportband som man äger tillsammans med Varaslättens Lagerhus ner till kajen. En lösning som gör att man kan fylla båtar snabbare och samtidigt minska kostnaderna för kajtiderna.

– Vi kan lasta ut 500 ton i timmen. Det kan de också och tillsammans blir det effektivare, säger Gustaf.

Enligt Lantmännen hoppas man att satsningen ska ge en starkare signal till lantbrukare som vill satsa på sina verksamheter.

– Det här är en viktig investering för lantbruket i Västsverige och för svensk spannmålsexport. Den ger större kapacitet, effektivare hantering och bättre möjligheter att möta både skördens variationer och efterfrågan på exportmarknaden. Samtidigt visar vi för våra medlemmar och för branschen att vi tror på framtiden och att vi satsar på svenskt lantbruk, säger Lars-Gunnar Edh, chef för division Lantbruk.