Uppfyller drömmen om en egen exportanläggning

I tio år har en egen exportanläggning för spannmål stått på Varaslättens Lagerhus önskelista. Och nu efter två års byggnation står den nya anläggningen redo att tas i bruk i Uddevalla.

– För fyra år sedan höll vi på och diskuterade med kommunen för att få köpa tomten här. Och vi hann precis färdigt med markköpet innan förra valet. Det är ju tidskrävande alla sådana här processer. Man måste ha ett enormt tålamod. Kommunen hade ju sin detaljplan och tankar om hur de ville utveckla hamnen och området härikring som ska vävas samman, säger Karl Delin, vd på Varaslättens Lagerhus.

Själva bygget har tagit två år. Innan man påbörjade bygget gjordes en finansieringsrunda bland medlemmarna. Drygt 400 av medlemmarna bestämde sig för att stödja satsningen, vilket gjorde det betydligt enklare att gå till banken när man kunde visa att man hade backning av medlemmarna.

– Det visar ju på en framtidstro bland medlemmarna att man vill investera och satsa på framtiden, säger Karl.

Hela investeringen har kostat 200 miljoner kronor. Men Karl konstaterar nöjt att man hållit både budget och tidsplan.

Helt rätt beslut

Innan nyttjade Varaslättens Lagerhus, Lantmännens gamla spannmålssilo i Uddevalla. Men den började bli uttjänt så valet stod mellan att undersöka möjligheterna att fortsätta hyra in sig i Lantmännens nya anläggning eller satsa på något eget. Och enligt Olle Ryegård, inköpsansvarig av spannmål på Varaslättens Lager var beslutet om att bygga en egen anläggning helt rätt.

Förut var man tvungna att boka tid för att leverera till Lantmännens gamla anläggning. Men nu har man en mycket större flexi­bilitet, vilket kommer göra det enklare att styra lastbilar när det passar dem själva och att flytta stora volymer snabbt vid behov.

– Det är en helt annan dimension i hela systemet. Det blir mycket säkrare. Men framför allt blir det en fördel att vi kan styra lastbilarna hit när vi själva vill, säger Olle.

– Det blir en bättre logistik i hela kedjan. Man har tillgång till gropen sju dagar i veckan, dygnet runt om man vill och kan även buffra mer här, säger Karl.

Bättre logistik

I den gamla anläggningen hade man kapacitet att lagra ungefär samma mängd som det går i en båt. Och då blev det problem om det exempelvis kom en båt för att hämta havre innan, om det var vete man hade lagrat. Då fick man i stället köra med lastbilar direkt till båten, men nu kan man med hjälp av de stora lagringsvolymerna anpassa flödena på ett helt annat sätt.

– Nu kommer vi ha lager till många båtar här och fördelen med att ha Lantmännen bredvid är ju vi kan hjälpas åt att fylla båtar. För vi betalar per timme som båten ligger vid kaj. Så om det går snabbare att lasta är det en fördel för oss. Om vi lastar ut själva har vi kapacitet för 500 ton i timmen, tillsammans har vi en kapacitet på 750 ton i timmen, säger Olle och fortsätter:

– Vi och Lantmännen är konkurrenter fram till dess att vi köpt in spannmålen. Efter det är vi kompisar och då vill vi ju också att det ska gå snabbt och smidigt, för vi delar ju på kajtiden där nere och vi kommer ju ha båtar som står på kö efter varandra. Så det gäller att man är effektiva.

I den nya anläggningen har man kapacitet att köra igenom fyra gånger så mycket spannmål som man lagrar. Lagringskapaciteten är på 27 000 ton, men man räknar med att exportera drygt 100 000 ton om året.

Vad innebär det för er att den här anläggningen kommer i bruk?

– Massor! säger Olle. Det är ju en modern anläggning. I den förra tog en lastbil kanske en 45–50 minuter att tippa. Här tar det sju minuter. Och här inne där lastbilarna ska tippa är det väldigt mycket bredare, så att vi både kan använda flisbilar i skörd och våra egna lastbilar också. Så vi har ju breddat vilken typ av lastbilar vi kan köra in. För i skörd är det jättebrist på lastbilar. Så bara genom den här delen här, så frigör vi ju kanske, mellan 15-20 procents kapacitet i lastningstider.

Förutom att man fått mer lagring så har man även fått mer kapacitet totalt sett att hantera sin spannmål.

– Vi har ju hyrt in en massa mellanlager på olika ställen. Men när det gäller spannmål, så är det en fördel att vi enkelt har full koll på vad som finns lagrat. Nu har vi egentligen tre huvudanläggningar. Det är Tråvad med ekospannmål, den stora anläggningen i Vara och så exportanläggningen här nere. Innan har ju Karl haft mellan sju till åtta olika ställen att hålla koll på. Men nu kommer vi ha plats med mer här, säger Olle.

Vid den nya anläggningen är djupet vid kajen också bättre än vid den gamla anläggningen, vilket gör att man kan ta emot större båtar. Det innebär att man kan nå nya marknader och förhoppningsvis bättre priser.

– Sen får man ju se hur stora skördarna blir, säger Karl och skrattar. Men detta ger oss förutsättningar att växa ytterligare och hantera mer spannmål.

Modern teknik

Enligt Karl kommer den nya anläggningen att kräva väldigt lite arbetstimmar. När det ska lastas på båt kommer det krävas två till fyra personer, beroende på båtens storlek. Men i övrigt kan anläggningen styras på distans och leveranserna skötas på egen hand av lastbilschaufförerna. På plats knappar de in en kod, gropen öppnas och spannmålen transporteras i väg till rätt silo. Och när det väl ska lastas en båt kommer det att gå undan.

– Det här bandet som transporterar spannmålen ner till båtarna kan transportera upp till motsvarande 24 lastbilar i timmen och om det är full lastning här så är det upp emot 40 lastbilar i timmen. Det är nästan en lastbil varje minut som kan gå ut med transportbandet, säger Olle.