Veterinär uppmanar: ”Smittskydd viktigare än någonsin”

Flera allvarliga virussjukdomar som drabbar idisslare sprids just nu snabbt i vissa länder kring östra Medelhavet. Distriktsveterinärerna uppmanar nu alla som rest eller kommer att resa i området att följa rekommendationen att ha minst fem dygns ”karantän” innan man kommer i kontakt med idisslare i Sverige.

I Grekland och flera länder i närområdet pågår just nu något så ovanligt som utbrott av flera allvarliga virussjukdomar samtidigt. Mul- och klövsjuka, peste des petits ruminants (PPR, ibland kallat fårpest) och får- och getkoppor sprids snabbt bland idisslare i området.

– Drygt 400 000 små­idisslare behövde avlivas i Grekland på grund av får- och getkoppor bara under 2025. Smittspridningen är aktiv och vi ser det poppa upp i angränsande länder, säger Allan Hägg Grönborg, Överveterinär Små Idisslare vid Distriktsveterinärerna.

PPR och får- och getkoppor har aldrig påträffats i Sverige.

Uppmaningen är att alla som rest i länder med smittspridning håller sig själva i minst fem dygns karantän innan man kommer i kontakt med idisslare hemma i Sverige.

Karantärstiden efter resor till utlandet generellt är 48 timmar. Dessa rekommendationer är inte nya, men är extra aktuella med tanke på sjukdomsläget i sydöstra Europa, säger Allan Hägg Grönborg.

”Totalt ur kontroll”

– Smittspridningen är totalt ur kontroll kan man säga. Nya länder kommer hela tiden till, man lyckas inte ens hålla smittspridningen inom gränserna, säger han.

Rekommendationen om fem dygns karantän gäller alla som på något sätt har kommit i kontakt med idisslare i de drabbade länderna. Det räcker med att ha gått i marker där idisslare har betat för att risken finns att smittan sprids via kläder eller skor.

– Det är klart att det inte är en enorm risk, men risken finns och den är absolut större under sommarsäsongen med mer turism. Men är man noggrann med karantänsreglerna och ser till att till exempel kläder blir tvättade i 60 grader och skor blir rengjorda och desinficerade, då är det en väldigt liten risk att man tar med sig smittan, säger Allan Hägg Grönborg.

Fler nya sjukdomar

Veterinärens bedömning är att det just nu cirkulerar ovanligt många exotiska sjukdomar som drabbar lantbruksdjur i Europa generellt.

– Jag gjorde en liten sammanställning med de mest allvarliga sjukdomarna som det är internationell övervakning på. Under de senaste två åren så har sju, åtta av dem diagnosticerats i något europeiskt land för första gången någonsin och det är extremt ovanligt. Så därför är det tid att vara extra vaken just nu, säger han.

– När jag studerade till veterinär i Köpenhamn var sjukdomarna som vi ser nu, förutom mul- och klövsjuka, så ovanliga att vi inte räknade med att någonsin få se dem. Det var ungefär att: ”Ni ska känna till att det finns sjukdomar med de här namnen, men de finns bara långt ner i Afrika och ni kommer aldrig att se dem om ni inte aktivt söker upp dem”.

Hur kommer det sig att sjukdomarna har spridits norrut?

– Det är svårt att säga säkert. En del kan vara att människor förflyttar sig mer och mycket beror sannolikt också på att det har blivit lite varmare. Många av de här virussjukdomarna behöver vissa temperaturer för att kunna genomgå sin replikationscykel.

Likheter med blåtunga

Fokus i media hamnar ofta bara på mul- och klövsjuka, menar Allan Hägg Grönborg.

– Det är väldigt många även i fårbranschen som inte har hört talas om PPR och får- och getkoppor som egentligen är lika allvarliga sjukdomar, säger han.

Symptomen för PPR och får- och getkoppor kan lätt förväxlas med symptomen för blåtunga, vilket gör det extra viktigt för djurägare att vara uppmärksamma och låta provta alla misstänkt smittade djur.

– Det är viktigt att man inte tänker att det ”bara” är blåtunga och inte gör något mer. Är det inte blåtunga kan det vara en av de här sjukdomarna och man vill inte vara den som missade det. Risken är relativt låg att smittan kommer hit, men konsekvensen är stor, säger Allan Hägg Grönborg.

Hur snabb hade en smittspridning kunnat bli i Sverige?

– Svårt att säga säkert, men förmodligen långsammare än i exempelvis Grekland för att det är kallare här. Men det beror på vilken typ av besättning det hade handlat om och hur snabbt vi hade upptäckt det.

Hur är hälsoläget generellt bland idisslare i Sverige just nu?

– Vi har ett bra hälsoläge överlag och det är därför det är så viktigt att vi är försiktiga och tar hand om det.

Vill se mer semin

Allan Hägg Grönborg förespråkar att den svenska fårbranschen borde använda mer semin i aveln för att dra ner på handeln med livdjur och därmed minska risken att få in sjukdomar i populationen.

– Fårbranschen i Sverige ligger efter det övriga lantbruket när det kommer till smittskyddstänk. Risken att få in nya smittor från utlandet är absolut störst vid import av livdjur. Även när det gäller smittor vi redan har i Sverige, speciellt resistenta parasiter, är det vanligaste sättet att de sprids vid livdjurshandel. Det säkraste sättet att minska den risken och samtidigt få in nytt avelsmaterial är semin. Då får man in ny genetik utan att behöva ta in nya djur. Det går även att importera embryon från utlandet om det finns något väldigt unikt som man vill ha, säger han.

– En rekommendation är att man seminerar sina bästa tackor med semin och utifrån den avkomman väljer man de bästa bagglammen till avel. Så får man in ny genetik men använder samtidigt egen rekrytering.

Hur ska vi behålla det goda hälsoläget bland idisslare i Sverige?

– Vi veterinärer får vara vakna när vi är ute på gårdarna. Det krävs också att lantbrukarna reagerar när de ser symptom som feber, sår i munnen, hälta, salivering och sådant och att man kontaktar veterinär. Är det inte blåtunga så är det upp till oss att fundera på vad det kan vara. Oftast är det förgiftning eller något annat, men vi måste ta risken på allvar, säger Allan Hägg Grönborg.