LRF nöjda med införda CMO-undantag

Den nya gemensamma marknadsordningen CMO inom EU ska stärka lantbrukarnas ställning i livsmedelskedjan.

CMO är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och ingår även i reformpaketet för jordbrukspolitiken som ska gälla efter 2027. CMO kan beskrivas som ett juridiskt ramverk för livsmedelskedjans del av EU:s inre marknad. Det handlar om marknadsfrågor gällande jordbruksprodukter och innefattar regler för handelsnormer, producentorganisationer och krisåtgärder.

Tanken med att förändra den gällande marknadsordningen, redan innan kommande reform, är att stärka ställningen för lantbrukare, bland annat genom att förbättra villkoren för primärproducenterna i förhållande till livsmedelsindustrin och handeln. Den nya utformningen av reglerna ska både öka konkurrenskraften och hållbarheten inom jordbruket men även motverka otillbörliga metoder i livsmedelskedjan.

– På grund av bland annat bondedemonstrationer 2023 och 2024 ville EU-kommissionen göra något för att stärka lantbrukarnas ställning i livsmedelskedjan och kom upp med de här ganska långtgående förslagen, som bland annat innebär att det skulle införas obligatoriska skriftliga kontrakt för alla som köper varor av lantbrukare. Förslaget lades fram i december 2024, säger Marie Törnquist, näringspolitisk expert på LRF.

Flera undantag

Enligt Marie är idén i grunden bra. Slutöverenskommelsen om CMO-regelverket innebär mera trygghet och säkerhet för lantbrukaren kring vad man faktiskt kommit överens om. Men LRF har varit kritiska till delar av det ursprungliga förslaget som enligt dem hade inneburit alltför långtgående styrning av företagens affärer. EU-kommissionen ville till en början, i detalj, vara med och styra vilka parametrar som skulle ingå i ett avtal.

– Här har det också funnits skilda åsikter inom EU alltifrån de som vill tillbaka till den gamla tidens marknadsreglering till oss som vill se ett utrymme för befintliga och nya affärsmodeller och anser att jordbrukare kan tjäna pengar i marknaden också, säger Marie.

LRF:s påverkansarbete har syftat till att det fortfarande ska finnas en flexibilitet så att säljare och köpare kan utforma sina avtal på ett sätt som passar de aktuella förutsättningarna.

– Den slutliga överenskommelsen är mer flexibel och innehåller undantagsmöjligheter, men det utgår fortfarande från att obligatoriska kontrakt ska införas i våra sektorer.

Prissättningsmodell

Den andra delen som LRF har jobbat med är att de skriftliga kontrakt som EU vill införa inte fungerar i den svenska kooperationen. Framför allt för mejerierna som har en annan prissättningsmodell än den som föreslås.

– För delar av kooperation är till exempel vissa avtalsparametrar reglerade i stadgarna. Vi är därför glada att det nu finns ett tydligare undantag för ko­operativ, där man har demokratiskt beslutade stadgar. Det finns också   fortfarande möjlighet förländer där kooperativen inte fungerar på det sättet att  kräva skriftliga kontrakt även av kooperativ, säger Marie och fortsätter:

– Exakt hur de här reglerna införs i Sverige är upp till Regeringskansliet och myndigheterna att bestämma på sikt. Men just nu låter det som att även de vill ha så mycket flexibilitet som det bara går för avtalsparterna.

På vilket sätt kommer det här att förenkla för lantbruket?

– Jag ser inte det här som ett förslag som på något sätt kommer att förenkla på gårdsnivå tyvärr – något som LRF också framfört till EU-kommissionen. Däremot med de undantag som finns, om de används klokt, så kommer man inte märka av de potentiella negativa effekterna av förändringarna så mycket. Det kan också medföra att det blir förbättrade möjligheter än i dag nu att lyfta situationer där en avtalspartner inte sköter sig. Men exakt hur de möjligheterna kommer att se ut kan jag inte svara på i dag.

Andra länder

Enligt Marie finns det en tro inom EU att om de själva sätter reglerna för hur ett skriftligt kontrakt ska se ut, så tvingar man avtalsparterna att exempelvis skriva in hur priserna ska utvecklas, så att det blir mer transparent.

– Grundidén är ju god – det ska vara självklart med goda affärsförhållanden. Och nu är det ju många gånger det mellan svenska lantbrukare och köpare. Vi har inte riktigt haft de utbredda bekymren här, som man upplevt i andra medlemsländer säger Marie och fortsätter:

– För de som har ojämlika avtalsförhållanden så är ju det här en fördel som överväger det administrativa krånglet. Men för vår del riskerar det snarare att bli en överdriven petighet i rättvisa och väl fungerande avtalsförhållanden. Därför är vi väldigt glada att dessa undantagsmöjligheter finns. Även om några av dessa undantag innebär att man ska konsultera branschorganisationer eller dylikt. Det skulle kunna utformas så att LRF eller andra bransch­organisationer blir inblandade i att ge okej till undantag.

Nya CMO kommer även innehålla restriktioner av användandet av olika köttbenämningar på andra produkter. Specifika kött- och köttprodukter som ”fläsk”, ”kyckling” och olika styckningsdelar så som vinge, lår eller stek, kommer endast få användas för produkter från de djur de avser.

Röstade för

Den 17 juni röstade EU-parlamentet för slut­överenskommelsen och även rådet röstade för förslaget veckan där.  Om både institutionerna röstat för innan semestrarna så träder regelverket i kraft i år men avtalen och benämningarna har införande­perioder på två till tre år.