Stärkt försörjningsgrad för de flesta jordbruks- och trädgårdsprodukterna

Spannmål, rapsfrön, socker och ägg tillhör de råvarugrupper där försörjningsgraden stärktes som mest under förra året.

Förra året föreslog Jordbruksverket mål för hur livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka fram till 2035, och hur utvecklingen skulle mätas. De siffersatta målen är tänkt att bidra till att de övergripande målen i livsmedelsstrategin om hållbart ökad produktion och förbättrad livsmedelsförsörjning ska nås.

Den första uppföljningen som nu gjorts av Jordbruksverket visar att försörjningsgraden, under det senaste året, stärktes för 12 av de 18 råvarugrupper som man tagit fram mål för. För tre av dem är försörjningsgraden oförändrad och för tre råvarugrupper har den i stället minskat, jämfört med nivån 2024.

Normal variation

Spannmål, socker och rapsfrö sticker ut bland vegetabilie- och trädgårdsprodukter, med ökningar på 35 respektive 16 och 9 procentenheter. Morot ökade med 4 procentenheter. Men Jordbruksverket bedömer att ökningarna främst beror på normal årsvariation i avkastning snarare än stora nyetableringar inom trädgårdsnäringen eller på ökad åkerareal.

– För socker kan den stärkta försörjningsgraden förra året härledas till olyckan i Sveriges enda sockerbruk i slutet av 2023 som innebar ökad import och försvagad försörjningsgrad 2024, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket och den som samordnade uppdraget om mål för svensk livsmedelsproduktion, ett pressmeddelande.

Ökad import

Även för bland annat ägg, matfågel och mjölk går försörjningsgradens utveckling i rätt riktning mot de föreslagna målen. Däremot backade försörjningsgraden för både nötkött samt får- och lammkött.

– Att försörjningsgraden inte stärktes för kött totalt utan landade på oförändrad nivå beror på minskad produktion av nöt- och lammkött och ökad import för att tillgodose efterfrågan, och det hjälpte inte med ett lyft för matfågel. Mjölk steg till följd av ökad invägning och upphämtningen för ägg kan till stor del förklaras av återställd produktion efter det stora utbrottet av salmonella 2023, säger Åsa.

Tagit fasta på

Jordbruksverket upplever att målen fått stor spridning och att flera aktörer byggt sina tillväxtagendor utifrån dem, trots att målförslagen inte antagits formellt av regeringen.

– Vi ser väldigt positivt på att målen blivit vägledande och vi planerar att följa upp dem årligen. Vår ansats när vi arbetade med uppdraget var att föreslå mål som är ambitiösa men också rimliga att nå, säger Anna Olofsson, Jordbruksverkets generaldirektör.