Testar torvens vattenhållande egenskaper

Hanna Karlsson är mjölkbonde på Österbo gård som ligger på norra Öland. Just nu odlar hon majs på ett fält där sandjorden blandats med uppgrävd torv i ett vattenvårdsprojekt. Förhoppningen är att jorden ska bli mer vattenhållande.

Viktoria Nilsson är miljöingenjör inom VA på Borgholm Energi och den som lett vattenvårdsprojektet i Vedborm träsk sedan 2021. Bakgrunden till projektet är att man vill få en förbättrad vattenkvalitet i ytvattenmagasinet Hornsjön. Vattnet där påverkas av Vedborm träsk. Höga halter organiskt material ger en brun färg och skapar problem i reningen. Genom projektet vill man minska läckaget av organiskt material och få till en naturlig rening i träsket.

Hösten 2024 grävde man en två hektar stor djuphåla i träsket samt dämde upp hela träskets yta på 100 hektar.

–  Vi vill hålla kvar vattnet i träsket. Det här bruna vattnet, kommer sig av att det är tömt på vatten på sommaren. Då blir torven syresatt och då bryts torven ner och frigörs i form av humus.  Det är organiskt kol och det är det som gör att vattnet blir brunt. Då var tanken att dämma upp så pass mycket att det aldrig blir tort, berättar Viktoria Nilsson.

Resultatet efter djuphålan blev 8 000 kubik torv som skulle användas på åkrar i närheten. Hanna Karlsson har fält i närheten av träsket och visade tidigt intresse för att testa torven på sitt fält.

– Viktoria hade frågat flera lantbrukare om de var intresserade. Men det är min väg som går till träsket, så hon sa du får första tjing och ta så mycket du vill ha.

Hanna tyckte att det kändes som ett bra projekt för vattnet och miljön runt träsket och tyckte det verkade intressant att få testa att ta del av torven och se vad den kunde göra för nytta på hennes sandiga och torkkänsliga fält.

Lagrades i två år

Torvmassorna lades först på två mindre åkrar mellan träsket, en grannes mark och Hannas fält. I två år låg torven där innan den kunde köras ut på fältet i februari i år.

– När de tog upp torven från träsket var det som slajm, det innehöll så mycket vatten. Det hade varit jättesvårt att ta det direkt till ett fält. Det tror jag inte hade funkat så bra, säger Hanna.

Hon och Viktoria höll kontinuerlig kontakt om statusen på torven för att reda ut när det varit möjligt att ta nästa steg i projektet. Många parametrar behövde klaffa.

– Jag skulle ha ett passande fält i närheten som var uppkört. Jag ville att det skulle ske under vinterhalvåret när det är som blötast, men för skogsvägens skull vore det bäst på sommaren men då har jag inget fält, berättar Hanna och fortsätter:

– Men sen kom ju vintern som var så jäkla kall. Vi hade nordost vind vecka efter vecka och rejält med tjäle, något som vi inte har ofta. Så med kort varsel pratade vi med alla inblandade och bestämde att nu kör vi.

Testa sig fram

I och med att detta är första gången som torv läggs ut på Hannas åkrar visste varken hon eller maskinstationen Farmac som hon använder exakt hur man skulle hantera torven på fältet.

– Så vi har provat oss fram och chansat på något som vi tror kan bli bra.

En grävmaskin från Ölands grävtjänst lastade en dumpervagn, som körde genom skogen till fältet och sedan användes en lastmaskin för att bearbeta ut torven. Man lade ut ett 2-3 decimeter tjockt lager på en 3,5 hektar stor yta.

På fältet körde Hanna och hennes pappa sedan med vält för att platta till torven.

– Det var inte helt lätt. På något ställe där de lagt lite tjockt körde jag fast. Sedan plöjde Farmac fältet och det gick bra men det var inte heller helt lätt.

Tanken från början var att Hanna skulle odla korn och vallinsådd på det aktuella fältet. Men när de nu kunde köra dit torven bestämde Hanna sig för att odla majs.

– Då får vi ett år till att bearbeta fältet och få det helt slätt till nästa år när vi kör vall igen. För majsen är inte så kinkig, Det kan vara lite knöligt i jorden, säger hon.

Hålla fukten

Jorden på fältet är annars väldigt sandig vilket är utmanande vid torka. Hanna har förhoppning om att den iblandade torven framförallt ska kunna hjälpa till att hålla fukten i marken.

– Sedan kan det finnas viss näring också men det försvinner ju efter hand. Men just den här vattenhållande egenskapen är vad vi är ute efter, säger hon.

Viktoria berättar att efter förstudier i projektet så lät en lektor vid Linnéuniversitetet studenter göra examensarbeten för att titta på vad man skulle kunna göra av torven man tagit upp från träsket.

– Då gjorde man bland annat test i labb där man tog torv och sand härifrån och testade att så majs. Det blev en stor effekt av att ha torv i jorden, genom att behålla kolet för väta. Det blev mycket bättre tillväxt, säger Viktoria som är hoppfull att det även ska fungera i stor skala.

Robusthet över lång tid

Det aktuella fältet är på fem hektar, så hela fältet har inte fått torv. Så Hanna och Viktoria hoppas att det därför ska gå enklare att se om det blir någon skillnad. Men det hänger också på vädret hur tydligt det blir.

– Vid slutet av sommaren kan man kanske se en skillnad på plantornas höjd eller kolvsättningen. Om det växer extra bra vid torven. Men än så länge vet vi inte alls, säger Hanna och utvecklar:

– Man får kanske se det över flera år. Beroende på hur vädret blir det här året. Regnar det lite då och då och det inte är någon jättetorka då ser vi nog ingen speciell effekt. Utan då får vi vänta till ett annat år för att se vad det ger. Men skulle det bli väldigt torrt kanske vi ser effekt redan i år.

Enligt Viktoria ska det förhoppningsvis ge robusthet över lång tid.

– Jag hoppas att det ska bli bra resultat.  Det handlar om många kemiska processer som händer i marken. Så det tar lite tid, säger Viktoria.

Mycket foder

Hannas gård ligger på norra Öland i ett som tidigare nämnt torkkänsligt område. Men de senaste två odlingssäsongerna har även det här området fått en del regn. Vilket har gett stora vallskördar och fullt i foderlagren.

– Förra året hade vi foder i alla system man kan ha; torn, plansilo, rundbal, fyrkantsbal, limpa och korv, skrattar Hanna.

Förutom vall odlas också även en hel del majs. Den ensileras och läggs i plansilo. I och med att man hade ett stort lager kvar från 2024, kunde man förra året testa att skörda en del majs som ccm-majs.

– Då tar man bara vara på kolven. Det blir nästan som ett kraftfoder. Det var smidigt för vi kunde köra vanlig skörd och när vi kände oss nöjda, då kunde vi avbryta och lämna resten till ccm-majs. Det är samma majsplantor, men man låter dem mogna ytterligare någon vecka.

– Det ger en flexibilitet som man gärna vill ha. Beroende på hur vädret blir så kan man bestämma hur man ska skörda majsen efter hand.

Majsen lades i korv, men Hanna tror att om det blir en fortsättning i år kommer hon istället lägga det i ett av tornen för att det ska hålla lite bättre.

– Det var ett väldigt bra foder. Men det var väldigt känsligt för varmgång.

Nya grödor

Totalt finns det 180 hektar växtodling på gården. Vallen har i alla år varit dominerande som gröda för att samla tillräckligt med foder till djuren på gården.

– Men i och med att vi har haft så bra skördar i några år nu så har jag börjat odla saker jag aldrig trodde att jag skulle odla. Som vete för första gången! Det kommer vi sälja men halmen kommer vi ta vara på. Och så odlar vi raps för andra gången.  Förra året var ett lite lyxigt år att börja odla andra grejer, när det var så bra förhållanden. Men det var väldigt roligt. Herregud vad jag åkte till fälten och kollade på rapsplantorna. För att följa hur det funkar. Allt var nytt, skrattar Hanna.

Blir det en fortsättning?

– Det är helt beroende på hur mitt foderlager ser ut. Det är bra att blanda in annat i växtföljden och som det varit nu har det funnit utrymme för det. Vår sandiga marker är så torkkänsliga. Men får vi bara regn då kan även vi få väldigt bra skördar på sådant vi inte trodde vi skulle hålla på med.