LRF: Vildsvinsstammens storlek är en beredskapsfråga

En miljon vildsvin år 2030. Så lyder prognosen för den svenska vildsvinsstammens utveckling de närmsta åren. LRF riktar nu kritik mot att Sverige saknar ett nationellt mål om hur stor stam vi egentligen vill ha i Sverige. 

Prognosen för vildsvinsstammens utveckling bygger på forskning gjord av Tom Lindström vid Linköpings universitet, gjord på uppdrag av Naturvårdsverket. Stammen uppskattades vara på drygt 600 000 djur 2025, och om utvecklingen fortsätter utan att avskjutningen ökar, väntas alltså stammen uppgå till en miljon år 2030 – i nivå med antalet folkbokförda i Stockholms stad. 

Omfattande skador

LRF menar att utvecklingen rimmar dåligt med en ambition om att öka svensk livsmedelsproduktion. Enligt Jordbruksverkets beräkningar förstördes 47 800 ton spannmål av vildsvin redan under 2023, motsvarande åtta limpor bröd per person. Dessutom orsakar vildsvinen trafikolyckor och skador på allt från åkermark till fotbollsplaner, villaträdgårdar och kyrkogårdar, samtidigt som de ökar risken för allvarliga djursjukdomar som afrikansk svinpest och mul- och klövsjuka.

Önskas: Gemensamt mål

Mikaela Johnsson är vice ordförande för LRF.

– Om Sverige menar allvar med att stärka livsmedelsberedskapen måste det finnas en bred politisk samsyn om vildsvinsförvaltningen. Vi behöver långsiktiga spelregler och ett gemensamt mål för en svensk vildsvinsstam som samhället kan hantera, säger hon i ett pressmeddelande, och fortsätter:

– Vi kan inte påverka krig i vår omvärld eller störningar i globala leveranskedjor. Men vi kan påverka hur stor vildsvinsstammen är i Sverige. Därför är det här en beredskapsfråga där politikerna faktiskt kan göra skillnad här och nu.

Danmark och Norge har som mål att hålla vildsvinen borta från landet, medan Finland strävar efter en mycket låg stam.