Temakonferens om svenskt jordbruk i EU-25

Under en heldag på KSLA i Stockholm diskuterades betydelsen av EU:s förestående östutvidgning för den svenska jordbruks- och livsmedelsnäringen. Majoriteten av talarna trodde inte på några dramatiska förändringar för Sveriges del, i varje fall inte på kort sikt.

Dagen inleddes med en historisk redogörelse om vad som ligger bakom EU:s skapande och vilka grundtankarna med EU är.

– För Europa var 1900-talet en katastrof. EU har skapats för att 2000-talet ska bli bättre än 1900-talet. Det som EU eftersträvar är en politisk inramning av en marknad som är stabil, menar Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.

Professor Sverker Gustavsson pekade på ett annat syfte med EU än bara den ekonomiska vinningen.

Sveriges Livsmedelsekonomiska institut (SLI) företräddes av Ewa Rabinowicz. SLI utför ekonomiska analyser, av nationella såväl som internationella frågor, inom jordbruks- och livsmedelsområdet. Analyserna används som beslutsunderlag av regeringen.

Med eller mot reformering

– De politiska konsekvenserna av östutvidgningen blir små. Reformkraven från WTO kommer att påverka EU:s jordbrukspolitik i större utsträckning, sa Ewa Rabinowicz. Frågeställningen kring hur de nya medlemsländerna kommer att hantera det jordbrukspolitiska området när de tas med i EU togs upp.

– De nya medlemsstaterna har två strategier att välja mellan. Antingen arbetar man för att bevara jordbrukspolitiken som den är och ändra sin egen position inom de givna ramarna eller så stödjer man reformer. Det är fortfarande osäkert om de nya medlemsstaterna kommer att stödja reformblocket eller bevarandeblocket i EU, sa Ewa Rabinowicz. Rabinowicz berättade att det finns farhågor för att det ska bildas en fransk-polsk ”bevarandeaxel” som arbetar mot en reformering av jordbrukspolitiken. Men att det även kan bli så att de nya medlemsstaterna jobbar för snabbare reformer av jordbrukspolitiken eftersom de inte har samma fördelar av den som EU:s ”gamla” medlemsländer. Hon konstaterade att även om det visserligen finns många jordbrukare i de nya medlemsstaterna är de överlag dåligt organiserade.

Nya regler ger problem

EU-inträdet innebär en delvis ny lagstiftning för de nya medlemsstaterna. Det står klart redan i dag att det finns flera livsmedelsföretag som inte kommer att kunna leva upp till den nya lagstiftningen. Till exempel kommer flera polska mejerier att drabbas eftersom de inte hinner med att göra de förändringar som krävs. Istället för att låta lagändringar slå ut företag görs försök att hitta andra lösningar. Livsmedelsverket, som är garanten för att märkningen och kontrollen av livsmedel i Sverige går till som det är tänkt, representerades av veterinär Håkan Stensson.

– Övergångsregler kommer att införas. Detta innebär märkning av alla produkter som inte lever upp till de nya kraven och att dessa produkter enbart får säljas på hemmamarknaden, sa Håkan Stensson. Han betonade att det inte föreligger någon större risk för vare sig folk- eller djurhälsa och en av hans slutsatser var att östutvidgningen medför att svensk livsmedelsindustri får lättare att exportera sina produkter.

Ineffektiv byråkrati

– Målsättningen är att upprätthålla goda relationer med de nya medlemsstaterna, samt försöka hitta gemensamma målsättningar och frågor vi kan driva tillsammans. Samtidigt vill vi att integreringen av de nya medlemsstaterna ska gå så smidigt som möjligt, sa Dorota Witoldson från Jordbruksdepartementet. Hon kunde också berätta att de politiska processerna i de nya medlemsstaterna var allt annat än effektiva. Ibland saknas nödvändig teknik, till exempel datasystem. Det kan också handla om att byråkratiska strukturer som är viktiga för att driva igenom politiska beslut inte finns eller är uppbyggda på ett ineffektivt sätt. Ytterligare ett problem är att politiska val nästan alltid innebär regeringsbyte och nya chefer på centrala poster. De förslag som inte hunnit drivas igenom innan ett regimskifte sker har en tendens att köra fast.

– Bland annat Spanien och Finland var duktiga på att förhandla om sina EU-inträden efter det att de hade blivit medlemmar. Det finns en risk för att även de nya medlemsländerna kommer att lägga mycket tid och kraft på frågor där man anser sig blivit orättvist behandlade, avslutade Dorota Witoldson.

Svenskt jordbruk blir kvar

LRF representerades av vice ordföranden Thomas Johansson som inledningsvis uppmanade de svenska politikerna att tala om vilka produktionsmål som ska gälla för det svenska lantbruket. Något svar på denna uppmaning gavs i varje fall inte av Jordbruksdepartementets representanter på temadagen.

– De prisskillnader och olikheter i mentalitet som finns mellan Västeuropa och Östeuropa kommer att påverka det svenska jordbruket, men det är oklart på vilket sätt, sa Thomas Johansson. En fråga till en ärrad veteran utanför panelen, Olle Hakelius, om det inte var lockande att propagera för ett omedelbart borttagande av hela EU:s jordbrukspolitik med tanke på det svårbegripligt system som har byggts upp:

– Förändringen av EU:s jordbrukspolitik får inte gå för fort. Det går inte att ta bort allt imorgon, utan det måste ske en gradvis förändring över en längre tid, säger Olle Hakelius.