Oväntat bra skörd av vårspannmål

Alexander von Bothmer är växtodlare i Mälardalen och Sörmland. I vintras utvintrade stora delar av gårdens höstvetefält. Vilket ledde till en stor omsådd till vårgrödor. Något som gett oväntat bra resultat.

När vi pratar med Alexander von Bothmer den 20 augusti är 470 hektar av totalt ungefär 600 hektar tröskat och klart. Arealen runt huvudgården Kullinge gård i Köping är klara, näst på tur står fälten runt Malmköping.

Hur har skörden varit hittills?

– Vädermässigt har det gått bra. Jag tror bara vi har stått två timmar på hela skörden på grund av regn. Och kanske något liknande på grund av trasiga grejer. Vi har i princip tröskat varje dag sen 1 augusti, säger Alexander och fortsätter:

– Men skördenivåerna pendlar fruktansvärt. Höstvete har pendlat mellan total katastrof och ganska okej. Vi kanske kommer att landa på någonstans mellan 5 och 5,5 ton i snitt på vetet. Men allt under sju är en besvikelse.

Anledningen är den stränga vintern. Mellan 150 och 160 hektar höstvete fick sås om i våras.

– Med facit i hand skulle man sått om mer, för vårsäden har genererat riktigt bra skörd. Maltkornet Lexi har gett drygt åtta ton. Jag trodde väl att allt över sex till 6,5 ton var omöjligt här uppe, men det verkar inte så. Resten av vårsäden har också varit bra men inte så exceptionellt bra som vårkornet.

Alexander nämner också havren som gett en skörd på ungefär 6,4 ton med hög rymdvikt.

–Vi brukar ha ganska torrt här så vi brukar inte få någon vidare havreskörd och ingen vidare kvalitet. Men i år har vi både kvalitet och volym.

Och vad tror du det beror på då?

– Ja, jag vet inte. Men det har väl regnat i rätt tid. Jag bad faktiskt min rådgivare att sammanställa all väderdata. För det är ju någonting som har gjort att det har gått så bra och det vore intressant att veta.

En annan typ av utvintring kan också ha haft positiv påverkan skörden.

– Normalt sett när vi har utvintringar så brukar det bero på isbrännor, stående vatten eller snö. Och då är jorden i regel ganska tillpackad och då blir det inget bra vårbruk. Men nu var det mer kylan som hade förstört grödan och vi hade jättemycket tjäle. Så det var en väldigt fin struktur i våras. Det gjorde att det gick att genomföra ett jättebra vårbruk.

Maltkornet såddes den 25 april och vid sådd lades bara 60 kilo kväve.

– Just eftersom omsådd inte brukar ge så bra skörd. Men så kompletterade vi i somras genom att vi lät N-sensorn sväva fritt på den så kallade maltkornskalibreringen. Och magkänslan när den gjorde det var ju det här blir alldeles för mycket, men vi körde ändå, säger Alexander och fortsätter:

–  Vi brukar inte odla så mycket maltkorn, just för att jag tycker det är så svårt att träffa kvalitet. Men proteinhalten i år har visat sig vara exakt rätt och väldigt jämn. Så N-sensorns maltkornskalibrering var verkligen bra. Den har ju åtminstone hjälpt till att hålla kvaliteten rätt. För N-sensorn såg ju uppenbarligen en större skördepotential än vad jag såg. Och den hade rätt.

Ni fick så om mycket, hur har det påverkat kalkylen?

– Vi hade ju lagt typ 3 500 kronor per hektar på vetet i höstas, det är ju borta. Jag tror att spannmålsmarknaden kommer röra sig ganska mycket fram till årsskiftet och jag har väldigt mycket osålt. Men om jag hade sålt allt i dag hade det inte gått ihop, säger Alexander.

Men du hoppas att det ska bli bättre priser framöver?

– Ja. Hela världen går back på att odla spannmål och det kan inte vara hållbart i längden. Samtidigt som vi har en jättestark animalieproduktion som förbrukar stora mängder spannmål i kombination med en ganska dålig skörd i Europa. Priset borde kunna gå upp.

Ett år inget år

Efter skörd kommer höstbruk. Men det är väldigt torrt i backen.

– Extremt torrt. Vi skulle ha sått 80 hektar höstraps. Men det har vi skitit i. Det är för torrt. Det är inget som gror. Och jag vet fler som har gjort likadant.

Men det blir någon form av avbrottsgröda som ärtor, vårraps, bönor eller lin.

– I övrigt så är ju min hållpunkt att ”ett år är inget år”, så den här utvintringen kommer inte att hända igen. Så vi ska väl ändå så 480 hektar höstvete.

De brukar försöka så den 5 september med målet att så mycket som möjligt ska vara i backen till den 15 september.

Hur tänker du kring sorter?

– Chevignon var ju den sorten som utvintrades absolut hårdast. Men den gav för bra skörd förra året för att jag ska kasta bort den. Så jag kommer så Chevignon, fast inte på lika stor areal.

En lärdom som Alexander tar med sig inför hösten är att välja fler sorter för att sprida riskerna.

– Vi brukar ha tre sorter men nu kommer vi kommer så fem, så det blir nästan 100 hektar av varje sort. Det är bra för vi ligger lite tight på tröskkapaciteten också. Och att ha olika sorter ger spridning i mognaden.

Kommer ni köra mer vårgrödor nu?

– Tanken har ju slagit mig, men återigen, ett år är inget år. Höstgrödor är betydligt robustare. De klarar torka bättre, de klarar för blött bättre, de klarar allt bättre. Men absolut så har man ju börjat sneglat på lite mer vårsäd, så kan vi väl säga.