Jordbrukspolitik i crescendo, vad kommer sen?
Ledare. Det är bara dagar kvar till EU:s stopp för import av flera animaliska produkter från Brasilien, bland annat nötkött, fjäderfä, ägg, honung, fisk och vissa andra animalieprodukter, eftersom EU anser att Brasilien inte har visat att landet fullt ut uppfyller EU:s regler om användning av antimikrobiella läkemedel i djuruppfödningen.
Ingen bör vara överraskad över att Brasilien har tveksamheter i sin uppfödning, men att EU till slut tar i så med hårdhandskarna är överraskande. Eller kommer de alls att göra det?
Före sommaren uttalande jag spontant att EU inte kommer att genomföra stoppet. Det rimmar inte med EU:s politik som fortsatt på totalen ger minskad livsmedelsproduktion och mer fri import. Det blir spännande att se om och hur länge EU upprätthåller den hårda linjen mot Brasilien.
I USA dominerar så klart president Donald Trump nyheterna, även inom jordbruk. Hans nyfunna mod i handelskriget mot omvärlden, med stöd av en lag från 30-talet, har direkt lett till handelskrig med Kanada. När detta skrivs väntar vi med spänning på nästa offer för hans tullkrig.
Han har de senaste veckorna till exempel hotat att stoppa all handel med Schweiz och sätta in militären för att tvinga fram lägre räntor från långivarna, för den skenande statsskulden. Det saknas inte idéer.
På jordbruksområdet förkunnade han nyss att han beordrat fri import av ytterligare 300 000 ton nötkött inom de närmsta månaderna. Den volymen motsvarar cirka tolv procent av USA:s årliga import av nötkött. Det skulle tjäna till att sänka konsumentpriserna.
Samma vecka deklarerade han dock stolt att kostnadsökningarna/inflationen som han hittills skyllt Biden för, nu är något positivt.
Den ökade fria importen av nötkött skulle enligt Trump även tjäna till att stärka nötköttsproducenterna. Han menar att de inte behöver slakta så många djur och att besättningarna därmed skulle bli större. Antalet köttdjur (nöt) i USA har sjunkit till den lägsta nivån sedan 1951.
Samtidigt sjönk såklart priset för slaktdjur på nyheten om den ökade importen. Nötköttsproducenterna är inte glada.
Politikerna i EU och framför allt USA:s president intervenerar kortsiktigt och kraftfullt i marknader som med emfas efterlyser långsiktiga spelregler. Det är olyckligt.
För jordbruket i Sverige kan påverkan bli stor. Främst i oförutsägbarhet avseende priserna för både insatsvaror och avsaluprodukter. Risken ökar också för stigande räntor, när världens största ekonomis ledare fortsatt låter statsskulden skena och verkar tro att man kan sätta in militär för att tvinga ner räntorna. Högre amerikanska räntor kan smitta av sig över Atlanten.
I Sverige lever vi i ett relativt jordbrukspolitiskt lugn. I alla fall fram till valdagen 13 september. Vilken jordbrukspolitik vi får därefter känns väldigt oklart.
I USA ska Republikanerna med president Trump i spetsen försöka bibehålla sin starka position i både representanthuset och senaten vid ”Midterms”, mellanårsvalet i november. Hur ska det gå om han även gör sig ovän med sin starka väljarbas i jordbrukstunga delstater?
Det blir en spännande politisk höst. Kanske blir det en så kallad ”gridlock” (politisk låsning) i USA efter valet. Det skulle inskränka presidentens utrymme för att genomföra impulsiva, illa förankrade reformer.
Det blir en spännande höst.
Stefan Ljungdahl












