Röster om torven

Den svenska torvens stora betydelse för jordbruk och skogsbruk vittnar flera i branschen om. Två av dem som skrev under brevet till politikerna i somras var Johan Eriksson, ordförande Sveriges Grisföretagare och Jonas Samuelsson, ordförande Mellansveriges Yrkesodlare.

På vilket vis är torven viktig för din bransch?

– Vi behöver ha möjligheterna att få tag i torv de åren vi inte får in någon halm. Då är torven ett av väldigt få strömedel, om inte det enda, som går att ersätta halmen med. Det är en djurhälsofråga att vi har något att strö med. Man kan inte ha djur utan strö, säger Johan Eriksson.

Han nämner 2018 och 2023 som exempel på två år då halmskörden brustit i kvalitet och/eller kvantitet, och då torv varit ett nödvändigt alternativ.

Lägre antibiotikaanvändning 

Torven används även som fodertillskott till smågrisar.

– Torven går att berika med järn, som smågrisarna sedan kan böka i och äta för att tillgodose deras behov av järn under digivningen. Och så finns det avvänjningstorv som man använder för att motverka infektioner vid avvänjningen när grisarna är extra känsliga. Färre infektioner innebär lägre behov av antibiotika. Därför är torven ett viktigt redskap för att minska antibiotikaresistens.

Jonas Samuelsson driver en handelsträdgård utanför Askersund där han fokuserar på att odla och sälja sommarblommor direkt till konsumenter.

På vilket vis är torven viktig för din bransch?

– Det är vårt främsta odlingssubstrat. Och det är ju någonting vi har mycket god tillgång på inom landets gränser. Torven är i grunden ett neutralt substrat som du kan gödsla, kalka och få ett reproducerbart substrat. Du kan göra en batch i morgon som är likadan som den du gjorde förra veckan, säger han och fortsätter:

– Det är värdefullt för oss. Jag vet inte vad ska vi ersätta det med om det blir skarpt läge. Förr i tiden när pappa var ung då höll man på att desinficera matjord och blandade med allt möjligt, men jag vet inte om de alternativen är så mycket bättre, om man skulle se det ur ett helhetsperspektiv.

Slippa importera

Att torven finns tillgänglig i Sverige tycker han känns extra fördelaktigt.

– Många alternativ innebär att man ska importera råvara och genast där börjar du få problem. Hur framställs den? Och vilka konsekvenser har det? Vi kommer kanske köpa torv ifrån Baltikum om det inte skulle brytas i Sverige. Eller importera kokosfiber. Och vad har det för påverkan?

Hur hoppas du det blir framöver?

– Jag hoppas att vi kan fortsätta med den hänsynsfulla torvbrytningen vi har i Sverige, säger Jonas.

Rickard Axdorff är generalsekreterare i branschföreningen Svensk Torv. Han är väldigt kritisk till att Jordbruksverket och Skogsstyrelsen ställt sig bakom en skrivning som han menar blir dödsstöten för svensk torvproduktion om regeringen lyssnar på deras förslag.

– Torvproduktionen står för 6 promille av Sveriges klimatgasser, sker på 2 promille av torvmarksytan och skörden är 1/10 del av tillväxten. Inga argument kopplat till klimat, mångfald eller hållbarhet håller utan det handlar rak igenom om känslor och olust att hamna i aktivisternas spotlight, säger han till Jordbruksaktuellt.