Lantmännen: Bättre vårgrödor än väntat

Årets skörd är mindre än föregående år, mycket på grund av lägre veteareal som en följd av utvintring. Dock har vårgrödorna i Mellansverige överraskat.

– Förra skörden var ju den mest intensiva någonsin och den största på 40 år. Nu är det en mindre skörd. Men intensiteten är ändå högre än skördens storlek. Det har varit ganska stor aktivitet varje dag. Det är en trend med att tröskkapaciteten ökar och det går fort när man väl tröskar. Nu har det också varit väldigt bra väder under skördeperioden, säger Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen, när vi pratar i vecka 36.

Kvantiteterna är mindre än förra året och anledningen till det är främst utvintring av höstvete i Mälardalen och ­västra Sverige samt torka i sydligaste Sverige och på Gotland.

– Men sen har vårgrödorna avkastat väldigt bra i Mellansverige skulle jag säga. Så jämfört med när vi gjorde vår prognos i juni så har årets skörd mer närmat sig en normalskörd än vad vi trodde då. Det känns som att juli var en bra månad för spannmålsskörden. Och många i framförallt Mellansverige är väldigt nöjda med vårgrödorna.

Har ni sett några problem med årets skörd?

– Eftersom det är höga kostnader för gödsel och diesel, så hade det klart varit roligare om vi hade en ny rekordskörd. Men nu har vi inte det.

Hur ser kvalitén ut?

– Den är bra. Det är dock en del maltkorn och så i södra Sverige som har för höga proteinhalter. Men bortsett från det så skulle jag säga att det är bra. Även vattenhalten har ju varit bra. Det har varit förhållandevis billig skörd för odlarna när det gäller själva skörde­delen eftersom det inte varit så höga torkkostnader.

Något som utmärker skörden 2026 enligt Lant­männen är att det är väldigt stora skillnader på vad man fått för skörd, både mellan olika områden och inom samma område. Vissa i Mälardalen har drabbats hårt av utvintring och andra har fått jättebra skörd.

– Så det är stora skillnader mellan områdena och det är stora skillnader mellan lantbrukare inom områden också beroende på förutsättningarna.

Ny anläggning

I maj invigde Lantmännen en ny stor exportanläggning i Uddevalla. Runt den 28 juli togs det första spannmålslasset emot. Upptagningsområdet är inte bara odlare i närområdet utan anläggningen kommer stå för stor del av exporten från odlingsområden i Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värmland.

Även om anläggningen använts en del i skörden 2026 så har man också haft en del igångkörningsproblem vilket Per menar hör till när man startar upp en ny anläggning.

– Även om inte allting har fungerat perfekt så har den fyllt sin funktion. Så med justeringarna som görs nu kommer det säkert att bli bra, säger han.

I anläggningen kommer man främst ha fokus på grynhavre, maltkorn och vete. I och med årets skördesituation är det just nu mer maltkorn och grynhavre jämfört med ett genomsnittsår.

Har ni lastat några export-båtar i skörden?

– Ja, vi har skickat iväg ett par båtar. Någon med vete och någon med grynhavre.

Vilka länder exporterar ni till?

– Från Uddevalla har vi skickat vete till Norge. Annars skulle jag säga att Tyskland och Baltikum har varit destinationer för mycket av vetet som har lastats under skörden från våra olika hamnar. Grynhavre går framförallt till Spanien, Belgien och Tyskland.

Vad kan du säga om spannmålspriset?

– Marknaden är orolig av flera skäl, säger Per och börjar lista.

Skörden i Sverige är mindre än föregående år och det är den också i Europa. Per lyfter fram majsen i Europa som en gröda där man kommer se den största minskningen. En mindre majsavkastning kommer leda till ökat behov av vete eller korn till foder.

– Och sen är det situationen på vattenvägarna. Torkan har ju gjort att vattennivåerna i floderna är låga och mycket spannmål transporteras inom EU på pråm. Och nu är det begränsad framkomlighet på en del håll.

Då kan det vara så att det ändrar om flödena och handelsmönstren.

Oroligt i svarta havet

– Och den sista stora avgörande faktorn är ju situationen i Svarta havet. Där Ukraina och Ryssland angriper varandras spannmålshamnar och därför har exporttakten därifrån gått ner. Ryssland lastade ut den minsta kvantiteten sedan 2017 i juli månad.

Enligt Per har det varit en ganska svag efterfrågan i början av skörden från till exempel de nordafrikanska länderna, som fått en ganska okej skörd själva.

– Men de behöver ju köpa kvantiteter ändå vid någon tidpunkt. Och då är ju frågan; kommer handelshusen som offererar de här kvantiteterna våga räkna med att hämta kvantiteter i Ryssland och Ukraina eller ska de vända sig till Europa?

Något som han menar skulle kunna påverkar spannmålspriset framåt.