Beredskap behöver bli en naturlig del i vardagen

 Knappt fyra av tio svenskar, 37 procent, tror att maten hemma räcker högst en vecka. Var sjunde, 14 procent, tror att den tar slut redan inom tre dagar. Och 63 procent har inte gjort något alls för att förbereda sig inför en kris. 

I samband med Beredskapsveckan, som infaller mellan den 21-27 september i år har Coop Östra låtit göra en undersökning via Hälsobarometern för att ta reda på hur pass förberedda de svenska hushållen är inför en eventuell kris. Undersökningen visar bland annat att hela 63 procent av svenskarna inte gjort något för att förbereda sig för ett längre leveransstopp.

Kunskapsbrist, platsbrist och tidsbrist

Enligt Myndigheten för civilt försvar ligger ska ett hushåll kunna klara sig 72 timmar utan hjälp om en krissituation skulle uppstå. Men att hushållen är så pass dåligt förberedda, beror inte på okunskap. Endast sju procent uppger att de inte vet hur man ska förbereda sig. Nästan hälften, 48 procent, uppger i stället att kostnaden hindrar dem från att stärka sin beredskap. 38 procent anger att de har platsbrist och 19 anger brist tidsbrist eller stressig vardag som anledning till att de inte förberett sig mer.

– Jag tycker att det är intressant att så många vet vad de behöver göra, men ändå inte kommer till skott. Det säger något om hur vi behöver tänka kring beredskap. Det måste gå att få in i livet som det faktiskt ser ut, inte bli ännu en sak på att-göra-listan, säger Minna Hellman, hållbarhetsstrateg på Coop Östra i ett pressmeddelande.

För yngre vuxna är ekonomin ett större hinder, medan platsbrist väger tyngre bland storstadsbor. Bland barnfamiljer är tidsbrist tydligast. Men enligt Minna behöver det inte vara så komplicerat att bygga på sin vardagsberedskap.

– För mig handlar vardagsberedskap mycket om att sänka ribban. Man behöver inte göra allt på en gång eller bygga upp ett stort krislager. Börjar man med sådant man ändå använder hemma har man redan tagit ett viktigt steg, säger Minna Hellman.

I högre grad går det att bygga upp en beredskap genom sånt man redan köper och använder. Pasta, ris, havregryn, knäckebröd, konserver och vatten kan vara en del av den vanliga hushållningen. Det gör det också möjligt att bygga upp ett förråd över tid som kan kännas mer hanterbart ekonomiskt och att rotera sitt lager i vardagen minskar risken för onödigt matsvinn.

Förlitar sig på handeln

Samtidigt visar studien att svenskarna sätter stort tillit till livsmedelshandeln i händelse av kris. 57 procent tycker att handeln bör ha beredskapslager, 45 procent vill att handeln ska samverka med kommunerna i beredskapsfrågor och 40 procent tycker att handeln ska informera hushållen vid kriser.

Men enligt Minna skapar det en tydlig målkonflikt. Som handeln ser ut i dag, bygger den på effektiva flöden och små lager för att kunna hålla priserna låga och minska svinn. Att öka beredskapen i livsmedelskedjan handlar därför idag mer om att säkra logistiska flöden än att säkra stora beredskapslager med mat.

– Jag förstår verkligen att människor vill känna sig trygga med att maten finns även när något händer. Vi behöver få till en konstruktiv dialog kring ansvar, så att vi får rimliga förväntningar på vårt uppdrag i matbutikerna. Här behöver staten, kommuner, handeln och hushållen hitta en väg framåt tillsammans, säger Minna.

Fyra av tio tycker att handeln ska informera hushållen vid kriser. Det pekar på vilken roll den lokala butiken har för många människor. Vid en störning eller kris är butiken inte bara en plats för livsmedel utan även en viktig, vardagsnära mötespunkt där människor söker information, vägledning och trygghet.

En naturlig del

Beredskap handlar om att vara beredd när omvärlden förändras och det behöver inte handla om krig. När klimatet förändras kan det till exempel handla om översvämningar till följd av skyfall som kan skapa stora störningar i samhället. 

– Beredskap behöver bli en naturlig del i vår vardag. Att vara förberedd bygger trygghet, säger Minna Hellman.