Nytt gödselprojekt inom Arla

I ett pilotprojekt ska 14 Arlagårdar använda en ny metod för gödselhantering, som förhoppningsvis ska leda till minskade utsläpp av metan och ammoniak.

Den nya tekniken bygger på att väteperoxid tillförs i gödseln. Vilket ska minska bildningen av metan på samma gång som mer kväve bevaras. Resultatet ska bli mindre utsläpp och mer näringsrik gödsel på hemmaplan. Som bonus ska lukten på gödseln minska.

Metoden är ny i Sverige och inom Arla. Men storskaliga projekt har tidigare genomförts i Spanien, Tyskland, Danmark och på Irland. Resultaten som man fått där visar att metanutsläppen kan minska med omkring 80 procent och ammoniakutsläppen med upp till 50 procent.

Viktigt verktyg

Åse Arnbratt, chef för gårdsnära hållbarhetsfrågor på Arla är hoppfull om projektets resultat.

– Att minska utsläppen från gödsel är en viktig pusselbit i omställningen till ett mer hållbart jordbruk. Med den här metoden kan vi minska både metan- och ammoniakutsläpp, och om resultaten bekräftar det vi sett i tidigare försök kan tekniken bli ett viktigt verktyg för många lantbrukare i deras hållbarhetsarbete, säger hon, i ett pressmeddelande.

Testa nytt

I projektet arbetar Arla tillsammans med RISE som ska genomföra mätningar för att verifiera teknikens klimat- och miljöeffekter under svenska förhållanden.

En av mjölkbönderna som är med i projektet är Heléne Gunnarsson. På hennes gård har man haft i gång tekniken sedan i juni och hon är positiv.

– Vi tycker att det är viktigt att bidra till att testa nya lösningar. Om tekniken visar sig fungera väl kan den både minska klimatpåverkan och ge andra mervärden på gården. Hittills har vi positiva erfarenheter och det ska bli intressant att fortsätta följa resultaten, säger hon.

Hoppas på stöd

Finansieringen av projektet sker genom Arlas hållbarhetsprogram FarmAhead fram till december 2027. Men i framtiden hoppas man få till ett statligt stöd genom till exempel Kväveklivet.

– Det skulle göra att tekniken kan användas på många fler gårdar i Sverige. Vi ser stor potential att minska både klimatavtrycket och bidra till att Sverige når EU:s krav på utsläpp av ammoniak, säger Åse Arnbratt.