Nya regler för fridlysning
Regeringen har beslutat om nya regler för det nationella artskyddet som träder i kraft den 1 november.
Förändringen gäller arter som är fridlysta enbart genom svensk lag. Det gäller inte arter som redan skyddas av EU art- och habitatdirektiv, exempelvis samtliga fåglar. Nu delas de nationellt fridlysta arterna in i fyra klasser utifrån hur hotade de är enligt rödlistan, skriver Mellanskog.
Fyra fridlysningsklasser
- Strikt skydd gäller arter som är rödlistade som akut hotade (CR). Det starkaste skyddet, som gäller även om pågående markanvändning, till exempel skogsbruk, försvåras avsevärt.
- Förstärkt skydd gäller arter som är rödlistade som starkt hotade (EN). Viss hänsyn måste fortsatt tas i brukandet.
- Grundläggande skydd gäller arter som främst riskerar att utsättas för åtgärder riktade mot enskilda exemplar, exempelvis plockning. Skogsbruk omfattas av ett generellt undantag, vilket innebär att ingen artspecifik hänsyn krävs. Hit hör bland annat orkidén knärot.
- Begränsat skydd innebär även det ett generellt undantag för skogsbruket, utan krav på artspecifik hänsyn.
Vad betyder förändringen för skogsägare?
Den mest praktiskt betydelsefulla förändringen för skogsbruket är att knärot, som tidigare krävt särskild hänsyn i vissa sammanhang, nu hamnar i en klass där skogsbruket har ett generellt undantag. I praktiken innebär det att ingen artspecifik hänsyn längre krävs för knärot med anledning av fridlysningen.
Knärot är dock fortfarande rödlistad som sårbar (VU). Förekomst av arten kan därför även fortsättningsvis vara en signal om naturvärden i beståndet, även om det formella kravet på hänsyn med anledning av fridlysningen har försvunnit.
Källa: Mellanskog
Ausrine Öhrström
Tel: 019-16 64 64
E-post: ausrine@ja.se
