När verkligheten tränger sig på
Krönika. Södra Frankrike har en särskild plats i mitt hjärta, ett område att återkomma till gång på gång. När jag åkte ner i september var jag nyfiken på hur landskapet såg ut efter den torka som drabbat södra Europa i år. I våras skakades samma område av kraftiga översvämningar när floden Garonne svämmade över sina bredder, hur skulle det se ut nu?
Toulouse slog i september ett 60 år gammalt värmerekord: 37,5 grader! Värmen påverkar allt levande. Franska bönder har i år drabbats hårt av upprepade värmeböljor och torka. Majsskörden minskade med upp till 50 %, och då ska majsen ändå vara tålig mot torka. Höstvetet minskade med 4 % jämfört med 2025. Värmen drabbar även djuren. Mjölkkorna drabbas av värmestress och mjölkproduktionen kan minska med upp till 15 % i år. Längre norrut har sol och värme gjort att sockerhalten ökat i druvorna och man har som följd tvingats ändra reglerna för alkoholhalten i champagne – en höjning från 13 till 15 %. Skördarna sker dessutom en månad tidigare än för cirka 30 år sedan.
Samma tid förra året kunde man längs motorvägen A62 vid Carcassonne se sviterna efter den värsta skogsbranden i Frankrike på 50 år. När jag åker samma väg ett år senare är landskapet i stort sett oförändrat. Torkan har gjort att återhämtningen fått vänta och istället har ytterligare stora skogsbränder drabbat landet, denna gång längre västerut. Spannmålen är sedan länge skördad och gröna fält lyser med sin frånvaro. Landskapet har olika nyanser av brunt, betet är obefintligt och Garonne en lägre vattennivå än normalt.
Nu blev det mycket Frankrike, men jag får skylla på att denna krönika är skriven ute på den franska landsbygden. När det blir så påtagligt vad värmen gör med landskapet och förutsättningarna att bedriva lantbruk, är det svårt att inte tänka på LRF:s analys ”Kostnader för jordbrukets gröna omställning”. Sverige har i dagsläget en fördel med sitt klimat, även om senaste odlingsåret inneburit utmaningar även för svenska lantbrukare. Det gäller dock att vara förberedd. Odlingsgränserna flyttar varje år längre norrut och i det korta perspektivet kan det upplevas positivt. Samtidigt ökar behovet av att möta både torka och översvämning, och det kräver både planering och investeringar för att framtidssäkra svenskt lantbruk.
Riskhantering handlar om mer än valuta- och prissäkring. Klimatanpassning är minst lika viktigt och när det gäller ett varmare klimat verkar utfallet vara känt, ett ovanligt faktum när det gäller riskhantering. Hur ser din strategi ut för att framtidssäkra ditt lantbruk ur ett klimatperspektiv?
Rolf Åttingsberg
Handelsbanken




_del4.jpg)
_del4.jpg)





