S, Mp och Vp eniga om ny jordbrukspolitik
Sänkt dieselskatt från den 1:a januari 2005 och omfördelning av stöd från spannmålsslätterna till jordbruken i skogs- och mellanbygd är de tre partiernas framtida jordbrukspolitik. Dessutom kommer Sverige delas in i fem stödregioner istället för nuvarande sex. Ersättningen till naturbetesmark blir lika stor över hela landet.
Ann-Christine Nykvist började presskonferensen med att hävda att de tre partiernas jordbrukspolitik skapar tillväxt och hållbar utveckling. Jordbruk ocg livsmedelsproduktion är enligt Nykvist en viktig del av socialdemokraternas tillväxtpolitik
- Den nya jordbrukspolitiken stärker böndernas konkurrenskraft samtidigt som den möjliggör jordbruk i hela landet, sa jordbruksministern. Den innebär inga orimliga omfördelningar av stöd från produktionsjordbruken. Omfördelning av stöd sker från spannmål till mjölk- och köttproduktion.
Färre stödregioner
Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyckades förhandla sig till att Sverige kommer att delas in i färre områden än tidigare när jordbruksstödet delas ut. Region 5 och 6 kommer att slås samman till en region.
67,5 % av mjölkstödet blir gårdsbundet
Samtliga vegetabiliestöd förutom torkstödet i Norrland och cirka hälften av djurbidragen kommer fördelas ut lika på all mark.
Gårdskopplingar som blir kvar är:
-
67,5 % av mjölkbidraget
-
50 % av amkobidraget
-
50 % av extensifieringsbidraget
-
40 % av slaktbidraget
-
75 % av handjursbidraget
-
100 % av torkstödet
Sänkt dieselskatt
De tre samarbetspartierna med jordbruksministern i spetsen meddelade i eftermiddags att dieselskatten kommer att sänkas från och med den första januari 2005. Inga exakta siffror på hur stor sänkningen blir lades fram. Sänkningen av dieselskatten kommer finansieras genom en skatteväxling.
- När vissa miljöskatter sänks så höjs andra miljöskatter istället, kommenterade Miljöpartiets Åsa Domeij.
Samma stöd till naturbetesmark över hela landet
Stödet till naturbetesmark sätts till 125 euro (1 150 SEK) per hektar. Finansiering av det höjda grundbeloppet i region 5 och den oförändrade nivån i region 4 sker genom omfördelning av stöd från region 1-3.
De modulerade stöden går inte till administration
Delen av EU:s lantbruksstöd som moduleras om till landsbygdsstöd ska användas till miljöförbättrande åtgärder och inte till att bekosta administrationen som var regeringens plan tidigare. De modulerade medlen ska kombineras med återförda handelsgödselskatter och uppgår då tillsammans till 400 miljoner kronor.
Jordbruksministern uppgav under konferensen att drygt tre miljarder satsas på landsbygdsutveckling idag. De föreslagna förändringarna skall genomföras under 2005 så att utbetalningar kan påbörjas under 2006.
De 400 miljoner som tillförs jordbruket ska fördelas enligt följande:
Förstärkt LFA-stöd |
110 miljoner kr |
Betesmark och slåtterängar |
75 miljoner kr |
Vallstöd i icke stödområden |
100 miljoner kr |
Stöd till förbättrad djurmiljö, småskalig livsmedelsförädling och jordbruksrådgivning |
115 miljoner kr |
Det nationella kuvertet
30 miljoner satsas på att förmedla mervärden i svensk mat. Det handlar bland annat om att förmedla vad svensk mat står för.
- Pengarna ska fördelas i samråd med näringen, sa jordbruksministern.
Lika villkor...
Miljöpartiets Åsa Domeij kommenterade varför jordbruksstöden inte ska vara produktionskopplade:
- Beträffande landskapsvård så är arbetet detsamma oavsett hur stor avkastning marken ger. Principen lika lön för lika arbete gäller och därför blir bidragen desamma oavsett hur stor avkastning marken ger.
- För företagare som är framåt finns det goda möjligheter med den nya jordbrukspolitiken, sa Domeij.
Vänsterpartiet tyckte att det var ett steg i rätt riktning att man i den nya jordbrukspolitiken tog pengar från stödregion 1 och 2 för att ge till region 5 och 6.
Jordbruksminister Nykvist förklarade varför den nuvarande jordbrukspolitiken behövde reformeras:
- Sverige vill värna om global frihandel och u-länderna måste få konkurrera på rättvisa villkor.
Ett lovvärt syfte. Att sen de svenska bönder inte får konkurrera på lika villkor med våra grannar i Danmark och Finland är väl en helt annan fråga?