S, Mp och Vp eniga om ny jordbrukspolitik

Sänkt dieselskatt från den 1:a januari 2005 och omfördelning av stöd från spannmålsslätterna till jordbruken i skogs- och mellanbygd är de tre partiernas framtida jordbrukspolitik. Dessutom kommer Sverige delas in i fem stödregioner istället för nuvarande sex. Ersättningen till naturbetesmark blir lika stor över hela landet.

Ann-Christine Nykvist började presskonferensen med att hävda att de tre partiernas jordbrukspolitik skapar tillväxt och hållbar utveckling. Jordbruk ocg livsmedelsproduktion är enligt Nykvist en viktig del av socialdemokraternas tillväxtpolitik

- Den nya jordbrukspolitiken stärker böndernas konkurrenskraft samtidigt som den möjliggör jordbruk i hela landet, sa jordbruksministern. Den innebär inga orimliga omfördelningar av stöd från produktionsjordbruken. Omfördelning av stöd sker från spannmål till mjölk- och köttproduktion.

Färre stödregioner

Miljöpartiet och Vänsterpartiet lyckades förhandla sig till att Sverige kommer att delas in i färre områden än tidigare när jordbruksstödet delas ut. Region 5 och 6 kommer att slås samman till en region.

67,5 % av mjölkstödet blir gårdsbundet

Samtliga vegetabiliestöd förutom torkstödet i Norrland och cirka hälften av djurbidragen kommer fördelas ut lika på all mark.

Gårdskopplingar som blir kvar är:

  • 67,5 % av mjölkbidraget
  • 50 % av amkobidraget
  • 50 % av extensifieringsbidraget
  • 40 % av slaktbidraget
  • 75 % av handjursbidraget
  • 100 % av torkstödet

Sänkt dieselskatt

De tre samarbetspartierna med jordbruksministern i spetsen meddelade i eftermiddags att dieselskatten kommer att sänkas från och med den första januari 2005. Inga exakta siffror på hur stor sänkningen blir lades fram. Sänkningen av dieselskatten kommer finansieras genom en skatteväxling.

- När vissa miljöskatter sänks så höjs andra miljöskatter istället, kommenterade Miljöpartiets Åsa Domeij.

Samma stöd till naturbetesmark över hela landet

Stödet till naturbetesmark sätts till 125 euro (1 150 SEK) per hektar. Finansiering av det höjda grundbeloppet i region 5 och den oförändrade nivån i region 4 sker genom omfördelning av stöd från region 1-3. 

De modulerade stöden går inte till administration

Delen av EU:s lantbruksstöd som moduleras om till landsbygdsstöd ska användas till miljöförbättrande åtgärder och inte till att bekosta administrationen som var regeringens plan tidigare. De modulerade medlen ska kombineras med återförda handelsgödselskatter och uppgår då tillsammans till 400 miljoner kronor.

Jordbruksministern uppgav under konferensen att drygt tre miljarder satsas på landsbygdsutveckling idag. De föreslagna förändringarna skall genomföras under 2005 så att utbetalningar kan påbörjas under 2006.

De 400 miljoner som tillförs jordbruket ska fördelas enligt följande:

Förstärkt LFA-stöd

110 miljoner kr

Betesmark och slåtterängar

75 miljoner kr

Vallstöd i icke stödområden

100 miljoner kr

Stöd till förbättrad djurmiljö, småskalig
livsmedelsförädling och jordbruksrådgivning

115 miljoner kr

Det nationella kuvertet

30 miljoner satsas på att förmedla mervärden i svensk mat. Det handlar bland annat om att förmedla vad svensk mat står för.
- Pengarna ska fördelas i samråd med näringen, sa jordbruksministern.

Lika villkor...

Miljöpartiets Åsa Domeij kommenterade varför jordbruksstöden inte ska vara produktionskopplade:
- Beträffande landskapsvård så är arbetet detsamma oavsett hur stor avkastning marken ger. Principen lika lön för lika arbete gäller och därför blir bidragen desamma oavsett hur stor avkastning marken ger.

- För företagare som är framåt finns det goda möjligheter med den nya jordbrukspolitiken, sa Domeij.

Vänsterpartiet tyckte att det var ett steg i rätt riktning att man i den nya jordbrukspolitiken tog pengar från stödregion 1 och 2 för att ge till region 5 och 6.

Jordbruksminister Nykvist förklarade varför den nuvarande jordbrukspolitiken behövde reformeras:

- Sverige vill värna om global frihandel och u-länderna måste få konkurrera på rättvisa villkor.

Ett lovvärt syfte. Att sen de svenska bönder inte får konkurrera på lika villkor med våra grannar i Danmark och Finland är väl en helt annan fråga?

Artikeln publicerades måndag den 19 april 2004

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

En småskalig grönsaksodlares tankegångar

Krönika: Även om vintern bitvis kan kännas långdragen och seg för en grönsaksodlare så behövs den verkligen. Den behövs för vila, reflektion, planering och organisering. Man behöver landa och tänka klart. När säsongen väl brakar igång så behöver man rutiner och en genomtänkt plan att luta sig mot, annars tar man allt på volley vilket bygger för stress, ogenomtänkta beslut och ett sämre ekonomiskt resultat. Jag är glad att det inte redan är april.

 

Kommentera