Ny märkning av svensk kyckling och kalkon

Branschorganisationen Svensk Fågel inför en frivillig ursprungsmärkning av svensk kyckling och kalkon. För att ha rätt att märka produkten ska fågeln vara kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige.

För att kycklingen ska ha rätt att märkas med det nya blågula märket måste den vara kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige. Kycklingen måste leva upp till de kvalitets och djuromsorgskrav som branschorganisationen Svensk Fågel ställer. Bland annat ska den ha fötts upp i enlighet med Svensk Fågels Djuromsorgsprogram.  


Den blågula märkningen kommer successivt att införas på färska och frysta produkter.

För att kycklingen ska ha rätt att märkas med det nya blågula märket måste den vara kläckt, uppfödd och slaktad i Sverige. Kycklingen måste leva upp till de kvalitets och djuromsorgskrav som branschorganisationen Svensk Fågel ställer. Bland annat ska den ha fötts upp i enlighet med Svensk Fågels Djuromsorgsprogram. Dessutom ska den ha fötts upp utan tillväxtantibiotika och hormoner samt fått GMO-fritt foder. Den måste också ha genomgått såväl salmonellakontrollprogrammet som ett kontrollprogram för campylobacter.

– Genom en tydlig märkning kan konsumenten enkelt se var kycklingen kommer ifrån. I dag kan detta vara svårt. Många importerade produkter har svenskklingande namn, men har ett helt annat ursprung. Med vår nya märkning får den importerade kycklingen svårare att dra nytta av våra mervärden, säger Maria Donis, VD Svensk Fågel.

Enligt EUs regelverk måste allt nötkött ursprungsmärkas. Någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller fågelkött. När nu den svenska branschorganisationen Svensk Fågel inför en märkning så är det en överenskommelse inom branschen.

– Ursprungsmärkning av livsmedel efterfrågas starkt av konsumenter, det visar alla undersökningar som har gjorts. Idag är det ofta svårt att se på olika livsmedel var de kommer ifrån och vi har länge krävt ursprungsmärkning av all mat. Svensk Fågels initiativ är ett steg i rätt riktning, säger Ulrika Lamberth, informatör på Konsumentföreningen Stockholm.

Förra året stod importen för knappt 27 procent av konsumtionen. En del importeras som köttberedningar, vilka enligt gällande lagstiftning inte behöver salmonellatestas.

Varför eget "svenskmärke"?

- Vi valde att skapa ett eget märke som gör det tydligt för konsumenten vad svenskt kycklingkött står för redan idag, att vi redan är "bäst i klassen", säger Per Lindahl, kycklinguppfödare och ordförande för Svensk Fågel.  

- Vår egen märkning "Svensk Fågel" utesluter inte en framtida Sigillmärkning som då kanske innehåller ytterligare krav på uppfödningen som t.ex. Sigill-spannmål, förklara Per Lindahl. 

Artikeln publicerades söndag den 30 maj 2004

Kommenterarer till artikeln

rolflind skrev 2004-05-31 19:38:13:

ÄNTLIGEN!! Som kritisk men ej "religös" konsument , ser jag det som ett bra steg framåt för att "våga" köpa produkter från producenter jag själv inte har närmare kunskap om. Eftersom vi normalt har HÖGA krav på kvalite så är det ett bra steg framåt. MEN SE TILL ATT KONTROLLEN ÄR BRA! Om systemet missbrukas blir fallet HÅRT! Som sagt lycka till och ge oss konsumenter bättre och säkrare varor Hälsn Rolf

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste