Brasilien: Framtidens jordbruk?

I centrala Brasilien kan lantbrukarna ta två skördar per år från fälten. Ett växtodlingsår kan med andra ord omfatta både soja- och majsskörd från samma åker. Lägg till gynnsamma regn och låga markpriser så har man en formel som lägger grunden till en ytterst lönsam råvaruproduktion. Är det framtidens jordbruk som vi ser i dagens Brasilien?

Jordbruksaktuellt har besökt Brasilien för att studera världens mest expansiva jordbruk närmare. Hur ser den brasilianska jordbrukssektorn ut och vad tror de brasilianska lantbrukarna om framtiden? Resultatet från reportageresan kommer att redovisas i en artikelserie här i Jordbruksaktuellt.

Viktig sektor

Det brasilianska jordbruket har enorm betydelse för landets ekonomi, trots att Brasilien är Sydamerikas största industriland. Enligt Marcos Jank, chef för Icone – Institutet för internationella handelsförhandlingar, står landets sex miljoner bönder för 30 % av Brasiliens BNP och 50 % av landets export.

- De senaste 15 åren har Brasiliens export av jordbruksprodukter ökat med 7 % årligen, säger Marcos Jank. Europa är vår största exportmarknad för livsmedel, men Kina har de senaste åren snabbt seglat upp som en stark tvåa. Ökningen har lett till att Brasilien är en ledande exportör på världsmarknaden för en mängd jordbruksprodukter.

Nygammal på världsmarknaden

Jämfört med andra stora jordbruksexportörer är Brasilien ny på världsmarknaden, men med gamla anor. Redan i slutet av 1800-talet var Brasilien nämligen en stor exportör av rågummi till världsmarknaden. Landet hade ett naturligt monopol på rågummi som tappades ur gummiträden i Amazonas. Delstatshuvudstaden Manaus, mitt i djungel, blev den sjätte rikaste staden i världen. När engelsmannen Henry Wickham (som senare blev adlad för sin insats) smugglade ut gummiträdsfrön och planterade dem i engelska kolonier var monopolet brutet och inkomsterna började sina. Det syntetiska gummits frammarsch under andra världskriget blev sedan spiken i kistan för den brasilianska exportsuccén.

Protektionist blev exportör

Den moderna tidens exportunder bygger till skillnad mot gummiexporten inte på något naturligt monopol utan är resultatet av en ekonomisk kris.

- Brasilien brukade vara ett protektionistiskt land med jordbruksstöd och skyddstullar, säger Marcos Jank. Under Uruguayrundan (handelsförhandlingar under WTO:s föregångare GATT) letade Brasilien efter undantag för u-länder, inte efter möjligheter till utveckling. När statens pengakassa sinade under 80-talet blev situation ohållbar.

I början av 90-talet försvann jordbruksstöden samtidigt som skyddstullarna togs bort för att minska utgifterna och dämpa den galopperande inflationen. Avregleringen av det brasilianska jordbruket ledde till efterfrågan på effektivare teknik och brukningsmetoder.

Foto: Sara Midheden
Odlingen av sojabönor introducerades först som ett
komplement till veteodlingen men har nu blivit Brasiliens
största gröda.

Det brasilianska jordbruksundret

Marcos Jank pekar ut tre faktorer som avgörande för det brasilianska jordbruksundret:

1. Investeringar i ny teknik och forskning ledde fram till nya brukningsmetoder, nya sojasorter för tropisk produktion och importen av Zebu-boskap från Indien.
2. Avregleringen av jordbrukssektorn tvingade fram snabba åtgärder för att effektivisera produktionen.
3. Mercosul, Sydamerikas frihandelsområde och konkurrensen från effektiva argentinska lantbrukare blev ett stålbad för Brasiliens lantbrukare. Efter Mercosul minskade Brasiliens veteproduktion och ersattes av andra grödor.

- Det är svårt att konkurrera med Brasiliens råvaruproduktion, säger Marcos Jank. Vi har ett väldigt gynnsamt klimat som gör det möjligt för lantbrukarna i Center-West att ta två skördar per år, utan bevattning.

Första expansion

Nyckeln till den explosionsartade utvecklingen av det brasilianska jordbruket ligger framförallt i regionen Center-West. Regionen utgörs till stor del av Brasiliens savann, cerradon.

När Brasilien ville bli självförsörjande på vete under 60-70-talet uppmuntrades lantbrukare från traditionella jordbruksområde i södern, South, att börja odla i Center-West. Det blev avstampet för den första expansionsvågen av jordbruksarealen. Odlingen av sojabönor introducerades för att odlas som andragröda till vetet och möjliggöra två skördar per år. I början av 80-talet tog sojaproduktionen fart tack vare bättre sorter, ny odlingsteknik och höga priser.

Tillgången på billigt foder har lagt grunden för landets växande gris- och kycklingproduktion.

Andra expansionen

Idag använder Brasilien ca 60 miljoner hektar till växtodling, men potentialen att fortsätta öka jordbruksarealen är stor. De brasilianska analytikerna anser att det finns en potential för en dubblering av den befintliga åkerarealen. Olika prognoser pekar på en tillgänglig areal mellan 65-90 miljoner hektar. Den arealen ska då huvudsakligen tas genom att bryta upp ny åkermark.

En stor del av den nya marken kommer genom den nu pågående andra expansionvågen av jordbruket. Från Center-West följer nu jordbruksexpansionen cerradon vidare ut mot kusten. En annan möjlighet är att också omvandla en del av betesmarken till åkermark, en möjlighet som USA:s jordbruksmyndighet (USDA) har tagit hänsyn till i sin analys av det brasilianska jordbrukets potential. Enligt deras analysen finns möjlighet att tredubbla dagens åkerareal. Om 40-50 % av betesmarken omvandlas till åkermark kan arealen öka med mellan 145-170 miljoner hektar.

De två största jordbruksområdena i Brasilien är Center-West och South. Expansionen av jordbruket gick norrut från South tills man nådde regnskogen Den pågående expansionen av jordbruksarealen följer cerradon ut mot kusten igen.
Sveriges areal är knappt en artondel av Brasiliens yta.

Problem för jordbruket

Finns det något som hindrar jordbrukets expansion i Brasilien? Allt ser ju ut att tala för en fördubbling av landets nuvarande produktion.

- Det brasilianska jordbruket har tre problem, säger Marcos Jank. Vi är beroende av stora marknader som EU, Kina och USA för avsättningen av våra produkter. Stryps marknadstillgången begränsas jordbrukets tillväxt. Brasilien är ett stort land med dålig infrastruktur. Allt som produceras i Center-West måste transporteras med lastbil därifrån på dåliga vägar. Flera projekt planeras för att förbättra infrastrukturen, men det återstår att se om det finns pengar till dem. Slutligen har den snabba expansion och ineffektiv byråkrati lett till konflikter kring vem som äger marken.

Till konflikterna hör en pågående landreform där staten köper in mark och delar ut till jordlösa. Jordlösa lantarbetarna, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra (MST) är en stark politisk kraft, som bl.a. gjort sig kända för att ockupera jordbruksmark på stora gods.

Utvecklingen av jordbruket bromsas också av höga kapitalkostnader, skatter och miljöproblem som orsakas av det intensiva jordbruket.

I artikelserien om Brasilien kommer Jordbruksaktuellt att presentera de olika delarna av det brasilianska jordbruket och även problemen som kan påverka tillväxten. Resan var möjlig att genomföra tack vare SLU – Sveriges Lantbruksuniversitets resestipendium.

Landyta och användning

Brasilien på världsmarknaden