Poppelodling – i gränslandet mellan jord- och skogsbruk

Sverige är ett av få länder där odlingen av salix överstiger poppelodlingen. Men nu börjar intresset för poppelodling att vakna. Jordbruksaktuellt har talet med entusiastiska forskare och lantbrukare som ser potential i poppel.

  


- Poppel kan odlas för energi på samma sätt som salix, eller för produktion av både massa och energi, säger Almir Karačić.

Ändrade jordbruksstöd kan bereda mark för poppelodling. Energiskog har tidigare bara fått ha en omloppstid på tio år, men med de nya reglerna har omloppstiden förlängts till 20 år. Idealiskt för poppelodling som har en omloppstid mellan 10 och 30 år. Redan nu finns positiva erfarenheter från ett par skånska markägare i Sångletorp och Johannesholm som testat poppelodling. På Rydsgård i Johannesholm påbörjar man nu sin andra omloppstid, trots att ingen riktigt vet hur man ska göra.
- Poppel är ett väldigt intressant trädslag och ett lätt sätt att tjäna pengar på lite sämre marker, säger Johan Karlsén, förvaltare på Rydsgård. Att omloppstiden för energiskog förlängs till 20 år tycker han är positivt.
- Det innebär att vi kan avverka poppeln efter 14 år när det är optimalt, säger han.

Bättre än salix

Anledningen till att man anlade poppelodling på Rydsgård var dess skogslika karaktär. Men man har också erfarenhet av salixodling på Rydsgård och möjlighet att jämföra det ekonomiska utfallet - till poppelns fördel:
- Salix har inte kunnat matcha poppeln över huvud taget, säger Johan Karlsén. Salix måste skördas med tätare intervall, när priserna kanske är låga. Med poppel har man mycket större valfrihet och den sköter sig i princip själv.

Vill fortsätta

De båda skånska poppelodlarna har beslutat sig för att fortsätta med poppelodling. Johan Karlsén noterar att nittio procent av skotten kommer från stubben.
- Vi ska prova att föryngra med stubbskott, säger Johan Karlsén. Sen gallrar vi så att vi får en stam kvar från varje stubbe. Han tänker även plantera poppel på skogsmark.
- Med tanke på stormar ger poppel en hygglig avsättning på kort tid och är en klart attraktiv ersättare för gran.

Dyr etableringskostnad

Etableringskostnaderna för poppelodlingarna i Skåne var 8000 kronor per hektar.
- Plantorna kostade 5 kronor, men det borde gå att köpa sticklingar för 1 krona när systemet väl etablerats, säger Almir Karačić på institutionen för lövträdsodling, SLU. Trots dyra etableringskostnader var det ekonomiska utfallet mycket bra. Odlingarna gav 8 ton torrsubstans per hektar och år och bortsett från bidrag ett ekonomiskt utfall på 400 kronor (Johannesholm) och 1600 kronor (Sångletorp) per hektar och år. Det kan jämföras med salix som ger mellan 4 och 7 ton per hektar och år i regionen. Skillnaderna i förtjänster mellan gårdarna i Sångletorp och Johannesholm beror på försäljning vid olika tidpunkter, skillnader i skördemetoder och markförutsättningar. Popplarna avverkades efter 13 år och virket såldes till Mörrums pappersbruk och för flisproduktion.

Stöd för energigröda

Det finns flera möjligheter att få EU-stöd för poppel, vilket ytterligare förbättrar ekonomin i poppelodlingen. Dels finns ett stöd till plantering av energiskog på 5000 kronor per hektar. Energiskogen kan planteras på all jordbruksmark utom naturbetesmark. Det finns också ett särskilt stöd för energigrödor på högst 45 euro per hektar. Detta stöd lämnas dock inte för energigrödor som odlas på uttagspliktig areal. Grödan får enbart användas till energiprodukter och ett kontrakt måste upprättas med en förädlare av grödan. På uttagspliktig areal finns det utrymme inom gårdsstödet för poppel som flerårig energi- och industrigröda på uttagspliktig areal.

Stöd för massaproduktion?

Det är ännu tveksamt om det går att få EU-stöd om en del av odlingen sparas för massaproduktion:
- Stöd till odling av industrigrödor som konkurrerar med befintliga industri- eller energigrödor är i dagsläget inte godkänt, säger Susanne Andersson på gårdsstödsenheten på Jordbruksverket. Däremot är det viktigt att pröva frågan igen utifrån det nya regelverket. När det gäller fleråriga industri- och energigrödor finns inget krav på kontrakt och egentligen inget som reglerar att man inte kan framställa flera slutprodukter från samma mark.

Kan användas till mycket

Almir Karačić ser många anledningar till att odla poppel i Sverige. Poppel skulle kunna ersätta import av lövvirke och ge råvara till produktion av bioenergi och massa.
- Poppel är enormt produktiv om den får mycket gödsel och vatten, säger Almir Karačić. Här finns stor potential att exempelvis bevattna med kommunalt avloppsvatten. Poppelodling har dessutom miljöfördelar jämfört med konventionella grödor. De kräver avsevärt mindre mängd kemiska bekämpningsmedel och gödselmedel än vanliga jordbruksgrödor.

Växtmaterial från Kanada

Men det är inte bara guld och gröna skogar med poppelodlingen i Sverige. I älgtäta områden kan det krävas stängsel under de första 20 åren. Det saknas också lämpligt odlingsmaterial idag.
- Det krävs hybrider som klarar vårt klimat, men samtidigt är produktiva. Vi borde hämta mer material från Kanada, anser Almir Karačić. Den klon som användes av skåneodlarna var också väldigt grenig med sega kvistar som måste tas bort för hand. Man vet inte heller hur man ska gå tillväga när man ska förnya odlingarna. Det finns knappt några svenska poppelodlingar som skötts

  
Artikeln publicerades onsdag den 14 september 2005

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste