Svenska livsmedel har gott rykte

Vad är det som gör att vissa svenska livsmedelsföretag lyckas med sin livsmedelsexport? Det har nybakade agronomen Carolin Fransson tittat närmare på i sitt examensarbete. På uppdrag av Fonden för exportutveckling har hon samlat värdefull kunskap om hur svensk livsmedelsindustri kan stärka sin marknadsposition på marknader utanför Sverige.

Svensk livsmedelsexport har nästan tredubblats sedan EU-inträdet. Livsmedelsexporten utgjorde 20 procent av den totala omsättningen inom livsmedelsbranschen 2003. Förädlade livsmedel står för två tredjedelar av livsmedelsexporten. Exporten av förädlade livsmedel ökar dessutom i snabbare takt än exporten av övriga jordbruksvaror.  


- Företagen jag var i kontakt med använde i
huvudsak svenska råvaror, som havre, råg
och vete, och uppskattade kvaliteten på
dessa råvaror, säger Carolin Fransson.

Liten exporterfarenhet

Många företag inom svensk livsmedelsindustri har relativt lite erfarenhet av export, men det senaste decenniets kunskapsbyggande borgar för en fortsatt positiv utveckling. EU-inträdet har medfört en ökad konkurrens på hemmamarknaden. Därmed har de svenska livsmedelsföretagen tvingats effektivisera och utvidga verksamheten till utländska marknader för att fortsätta växa.

Unik produkt krävs

Det som krävs för en lyckad export är en produkt med god smak, hög och jämn kvalitet samt att den på något sätt är unik. Förpackningen är också mycket viktig för att nå framgång, och den bör anpassas efter marknadskanalen. Även om Sverige i många fall har ett gott rykte utomlands när det gäller livsmedel så är inte de svenska mervärdena i sig försäljningsargument nog för att motivera ett högre pris i utlandet, visar examensarbetet.

Skapar förtroende

Examensarbetet tittade närmare på tre framgångsrika exportföretag; Ceba Foods AB (Oatly havredryck), Gillebagaren AB (kakor) och Wasabröd AB (knäckebröd). Deras framgångsrecept bygger på intressanta produkter med lång hållbarhet och att skapa förtroende för sina varumärken. De studerade företagen tycker också att det är viktigt att ha duktiga importörer. En bra importör ser till att produkterna kommer in i handelskedjornas sortiment och arbetar också aktivt i landet med att exempelvis genomföra promotionkampanjer i butiker.

Timing och tur

Framgång vid introduktion av nya livsmedel kan bero på många faktorer. Två av dessa faktorer, tur och god timing, är svåra att råda över men kan likväl spela en avgörande roll. Lyhördhet för förändringar i samhället och forskningsvärlden är viktigt för att kunna göra medvetna val vid strategisk planering, enligt examensarbetet.

Svensk matkultur

Kocklandslaget, Ikea och Mat-Tina är alla exempel på spridare av svensk matkultur. Exportrådets projekt Food From Sweden arbetar också för att sprida svensk matkultur och stärka exporten av förädlade svenska livsmedel. Förhoppningen är att ”svenskt” ska bli ett exotiskt matkoncept i stil med ”mexikanskt” eller ”italienskt”.

Export i framtiden

Den svenska livsmedelsexportens framtid beror bland annat på att svenska livsmedel ska kunna marknadsföras med någon form av mervärde, till exempel hälsofördelar. För att lyckas med detta måste svenska livsmedel på export ha tydlig ursprungsmärkning i framtiden, enligt Carolin Fransson.   
Artikeln publicerades tisdag den 22 november 2005

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste